Örebroåkeriet kör in i ett havererat linkekipage från Estland efter att en estnisk bärgare dragit bort dragbilen, men lämnat släpet kvar utan ljus eller tydliga varningsmarkeringar. Bärgningens utförande väcker frågor om huruvida det bidrar till att olyckan sker. Varför finns ingen TMA-bil på plats? Det visar sig att utländska bärgare, tillsammans med ett antal svenska sådana, inte omfattas av kravet på TMA-fordon även om det är en skyddsklassad väg.
Olyckan sker på E20 mellan Hova och Finnerödja. Det är en skyddsklassad väg vilket innebär att en TMA-bil kan krävas för att arbete på vägen ska få göras. Den aktuella bärgaren har ingen TMA-bil på plats.
Vi frågar först Transportstyrelsen vilka krav som gäller för utländska bärgare i Sverige.
– Grundförutsättningen är att föraren har ett giltigt körkort, yrkeskompetensbevis och följer kör- och vilotidsreglerna samt att fordonet ska vara skattat, försäkrat och besiktat, säger Jimmy Danielsson på Sektion Regelinformation.
Han pekar på ett undantag för bärgning i (EG) 1072/2009 Artikel 1.5 b, vilket innebär att bärgare som transporterar trasiga fordon ska vara undantagna från gemenskapstillstånd och från andra transporttillstånd. Om en lastad trailer är tillkopplad, gäller inte den aktuella punkten. Kan en utländsk bärgningsbil utföra cabotagetransporter?
– Ja, och då gäller samma regler som för vilken lastbil som helst, avrundar Jimmy Danielsson.
Således kan den olycksdrabbade bärgningen i dessa avseenden, vara helt laglig.
Vägen där olyckan sker är en så kallat skyddsklassad väg vilket innebär att TMA-bil kan krävas. Det är en arbetsmiljöfråga och vi frågar Arbetsmiljöverket vilka som omfattas och vad sker om kravet ignoreras. Gabriel Sanz berättar att kravet på TMA omfattar de företag, bärgare, servicefordon och liknande, som har fått ett beslut från Arbetsmiljöverket.
– Om ett företag har fått ett beslut, måste det följas, säger han. Beslutet är kopplat till en sanktionsavgift.
Det är alltså inte vägen och dess eventuella klassning som avgör huruvida TMA ska användas och utländska företag, precis som svenska som inte fått beslutet, omfattas därför inte av kravet.
Gabriel Sanz säger att säkerheten är viktig för personal som jobbar med servicearbete på vägarna, men att situationerna kan se väldigt olika ut beroende på vilket arbete som ska göras. Vilken vägsträcka, vilken tid på dygnet, vilken årstid, vilka instruktioner som ges, vilka hjälpmedel som finns och vilka kunskaper den anställde har, är påverkande faktorer.
– Det finns olika metoder att säkra vägen som exempelvis avspärrning, koner och ljus och det finns andra energiupptagande skydd förutom TMA-bil, sammanfattar Gabriel Sanz.
Däremot måste varje bärgare göra en riskbedömning och utefter det fatta beslut om de åtgärder som behövs för det aktuell arbetet. Detta ger upphov till frågan om huruvida trafiksäkerheten som helhet för alla trafikanter på vägarna, alls vägs in i TMA-kravet då det ändå är tillåtet att arbeta som tidigare på vägen.
Det estniska åkeriets chaufför är nu misstänkt för grov vårdslöshet i trafik och det kan kanske upplevas som orättvist att en chaufför, längst ut i beslutskedjan, ska bära ansvaret trots att bärgningens utförande väcker kritik.
Vi får mer kunskap om det aktuella bärgningsföretaget i Estland och vet att fordonet är på väg genom Sverige då åkeriet kör ett antal äldre norska bussar från Norge till Estland. Genom kontakter får dragbilsåkeriet företaget rekommenderat och det görs en avstickare.
Proffs har varit i kontakt med bärgningsföretaget Abitransport för att fråga om arbetssättet är normal praxis hos dem, men på grund av total språkförbistring, får vi istället ställa frågorna via mejl med tolkhjälp som DSV i Landskrona bistår med.