Andreas Carlson berättar att han åkt mycket lastbil med sin pappa, som är lastbilschaufför. Det finns även åkeriägare i släkten. Och han kan dessutom polisorganisationen på sina fem fingrar.
– Jag sitter även i Polismyndighetens insynsråd, förklarar han.

Andreas har egentligen semester. Den tillbringar han delvis i Varberg, tillsammans med sin familj. Men det politiska engagemanget släpper han uppenbarligen inte. När trafikpolisens ”sommarstyrka” i Halland hade en kontroll av yrkestrafiken vid Heberg under tisdagen, tog Andreas tillfället i akt och reste dit.

På plats möter han bilinspektör Mats Larsson och trafikpolis Niclas Leidhem, som dessutom är ny gruppchef sedan den 1 juni på trafikpolisen i Halland, stationerad i Halmstad men med hela Halland som arbetsområde.

Diskussionerna handlar om allt från kontrollplatsernas skick och utrustning till arbetsmetoder, juridiska frågor och de ”verktyg” som polisen har att använda för att stävja den olagliga trafiken.

Ute på E6, på andra sidan den glasvägg som utgör bullerdämpare, rullar trafiken på. Långtradarna passerar i ett lämmeltåg och Mats Larsson går in i kontrollrummet och tänder upp skyltarna som anvisar tunga lastbilar med släp att köra in på kontrollplatsen.

En knapp handfull ekipage rullar in på området innan skyltarna släcks.

Mats och Niclas påbörjar kontrollerna av ekipagen och Proffs får tillfälle att prata lite mer med Andreas Carlson.

Han är av uppfattningen att man politiskt i Sverige fokuserar alldeles för hårt på de utsläpp som bland annat lastbilstrafiken genererar.
– Vi har i Sverige en fordonsflotta som blir allt mer klimat- och miljövänlig. Utsläppen minskar trots att trafiken ökar. Jag tycker därför att man borde fokusera mer på att få ner utsläppen internationellt, till exempel hos stora fabriker utomlands som spyr ut utsläpp.

Andreas Carlson menar av den anledningen att man inte ska jaga transportbranschen för mycket.
– Vi kommer att vara beroende av att lastbilar transporterar gods över hela vårt land eftersom det inte kommer att gå att dra järnväg in till varenda liten ort, förklarar han och tillägger att järnvägen däremot är en viktig kugge i transportmaskineriet och att transportslagen kompletterar varandra.

Säkrare bilvägar är något som Andreas Carlson vurmar för. Allt från mittseparering och viltstängsel till bättre beläggningar är sådant han vill se mer av i framtiden.
– Men man måste också se till att bilisterna uppför sig på vägarna. Man måste se till att bilisterna har ett grundvett från början men också att det finns en polisiär närvaro i trafiken.

Vägunderhållet är eftersatt, menar Andreas. Är säkra bilvägar en bristvara idag?
– Ja, jag tycker det, även om vi har många bra och säkra vägar.

Om KD får bestämma, hur många år skulle ni behöva för att komma ikapp underhållet av vägar och järnvägar?
– Man ska inte ge några illusioner om att man kan lösa det här snabbt. Det är ju åratal av bristande underhåll som är anledningen till att det ser ut som det gör. Men några mandatperioder tror jag nog kan behövas. Men man måste ha en målmedvetenhet varje år så man lägger kronor och ören på rätt ställen. Att man prioriterar rätt, helt enkelt.

Hur tänker KD kring hur man ska finansiera ett ökat vägunderhåll? Biltrafiken står ju redan idag under hårt skattetryck.
– Det får man göra i den stora budgeten. Sedan bör man kanske titta på en variant av lånefinansiering utan att för den sakens skull äventyra ansvarstagandet i budgetarbetet.

Andreas menar att det idag är billigt för staten att låna pengar.
– Vi har också sagt att man kan sälja en del statliga bolag för att öka likviditeten.

Trafikpolisen har en underskattad roll både vad gäller för att skapa säkra vägar men också för rättssamhället i stort, tryggheten i Sverige, menar Andreas Carlson.
– Kriminaliteten är rörlig och ofta lokal vilket gör att man behöver en lokalt förankrad polis som kontrollerar vägarna. Trafikpolisen har en viktig roll för att bekämpa brottsligheten.

Andreas menar att trafikpolisens arbete inte endast går ut på att kontrollera till exempel att förarna har säkrat godset på flaket.
– Det finns ett utarbetat fusk i syfte att utnyttja systemet för att tjäna pengar. Det kan handla om ganska stora pengar, säger han och tillägger att fusket så klart drabbar åkerier som är skötsamma.

Bristen på trafikpoliser i Sverige kan alltså utnyttjas för att skaffa sig affärsfördelar, förklarar Andreas Carlson som bland annat därför vill ha fler trafikpoliser.

Några gånger om året besöker han trafikpolisen ute i landet.
– Det gäller att ha örat mot marken för att lyssna av hur olika politiska förslag uppfattas av alla som ska genomföra politiska beslut i verkligheten.

Det var en motion från Andreas som gjorde att tidsbegränsningen för klampning utökades. Däremot blev det inte riktigt som han ville.
– Förslaget från mig, som gick igenom i riksdagen, var att klampen skulle sitta kvar så länge som behövdes, tills man betalat och åtgärdat problemet.

Däremot blev det inte klampning ”på riktigt” så som Andreas ville, när regeringen senare tog beslut.
– Det blev förlängt till 36 timmar, vilket man motiverade med att åtgärden inte skulle stå i proportion till förseelsen, men också på bristande polisresurser. Argumentet haltar, tycker jag.

Andreas är imponerad över de insatser som landets trafikpoliser gör.
– Med tanke på de knappa resurser och de förutsättningar man har, så har vi drivna poliser och bilinspektörer som brinner för sitt jobb. Jag tror att man skulle behöva förstärka den här enheten inom polisen rätt så kraftfullt för att inte ta död på den vilja att jobba hårt som faktiskt finns idag.

Han menar även att medelåldern inom trafikpolisen är hög.
– Många går snart i pension och många har gått de senaste åren. Detta är därför något som man behöver ta på allra största allvar.

Hur stor trafikpolisstyrka vill du själv se?
– Om man har en trafikpolis som får jobba med de som de är duktiga på och inte rycks på annat, så tror jag att siffran blir annorlunda. Detta jämfört med idag när man på vissa håll använder dem till sådant som inte ligger i deras kärnuppgift.

– Men om de får lov att jobba mer avgränsat med det som är deras spetskompetens, tror jag att man hade kommit lång genom att i ett första steg fördubbla styrkan.

KD vill öka antalet poliser i landet med 10 000.
– Vår ambition med det är inte att befolka polishusen runt om i landet. Dessa ska ut i yttre tjänst, bland annat för att kontrollera trafiken och de kriminella som rör sig på våra vägar.

Till detta vill man även ge tullen ett förstärkt uppdrag.
– De ska kunna stoppa både inkommande och avgående godstransporter, förklarar Andreas som menar att man på så sätt hade haft möjlighet att sätta krokben för ”exporten” av stöldgods.

Andreas Carlson vill se en större samverkan mellan myndigheter som jobbar brottsbekämpande, så som till exempel polisen, tullen, kustbevakningen, skatteverket och kronofogden.
– En sådan samverkan skulle Polismyndigheten kunna ta initiativ till. Allt i syfte att få ett helhetsgrepp om kriminaliteten, avrundar han.