Som Proffs tidigare har skrivit om, kan företag i Sverige som innehar yrkestrafiktillstånd upprätta ett så kallat nyttjanderättsavtal med ett utländskt åkeri. Det svenska företaget behöver inte ens vara ett verksamt åkeri. Avtalsformen har blivit allt vanligare på senare tid konstaterar både tidningen Proffs, trafikpolisen – och Transportstyrelsen.

Efter att ett avtal har ingåtts mellan de båda parterna, kan ett eller flera utlandsregistrerade dragfordon anmälas i yrkesmässig trafik på det svenska företagets trafiktillstånd. På så sätt kan det utländska dragfordonet köra inrikes trafik i Sverige, likt vilken annan svenskregistrerad lastbil som helst. Och det blir dessutom mycket svårt för myndigheterna att kontrollera om man följer cabotagereglerna.

Att avtalsformen finns, har flera fördelar. Till exempel kan skogsindustrin låna in timmerbilar från utlandet vid tillfälliga toppar. Likaså är det enligt Transportstyrelsen inte ovanligt att nyttjanderättsavtal används vid specialtransporter till byggen av vindkraftverk.

Baksidan är som sagt möjligheten att, slarvigt uttryckt, kunna göra otillåtna cabotage tillåtna.

Enligt Transportstyrelsen finns idag cirka 150 utlandsregistrerade fordon anmälda i yrkesmässig trafik i Sverige. De flesta är enligt Transportstyrelsens uppgifter fordon som är hemmahörande i Norden.
– Finska lastbilar är vanligast när det gäller timmertransporter i Norrland. Danska lastbilar är vanligast för att köra transporter till byggarbetsplatser för vindkraftverk, förklarar Markus Edsbagge, sektionschef på Transportstyrelsen.

Ett nyttjanderättsavtal har som längst kunnat vara giltigt i tolv månader. Tills alldeles nyligen. Nu har Transportstyrelsen nämligen satt ner foten.
– Ett nyttjanderättsavtal får endast vara giltigt i en månad från och med den 1 juli i år. Detta för fordon registrerade utanför Norden, berättar Markus Edsbagge.

Och har ett utomnordiskt fordon en gång anmälts i yrkesmässig trafik i Sverige, kan det aldrig mer göras igen.

Genom åtgärden hoppas Edsbagge på en märkbar effekt eftersom det kommer att bli administrativt mycket krångligare för företagen att skriva nya avtal och byta ut dragfordonen med tätare intervall.
– Vad gäller fordon från Norden, kommer man fortsatt att kunna skriva årsavtal, tillägger han och tror därmed att den nya tillämpningen inte kommer att ställa till det vare sig för skogsindustrin eller för vindkraftsbranschen.

Likaså gör Transportstyrelsen numera en hårdare kontroll på de anmälningar som kommer in till myndigheten.
– Vi vill bland annat veta skälet till varför man vill anmäla ett utlandsregistrerat fordon i yrkesmässig trafik i Sverige.

Ett stort problem, inte endast för Transportstyrelsen utan också för andra myndigheter, är att EU-länderna inte öppnar upp sina fordonsregister för varandra. Det innebär att det i princip blir en omöjlig uppgift att kontrollera om till exempel en tyskregistrerad lastbil är anmäld i yrkesmässig trafik även i hemlandet.
– En lastbil får endast vara anmäld i yrkesmässig trafik i ett land. Att vi inte enkelt kan kontrollera det är en brist, menar Markus Edsbagge.

Han är medveten om att just EU-gemensamma fordonsregister diskuteras på EU-nivå, men han har inga stora förhoppningar om att man kommer fram till något beslut i frågan.
– Jag tolkar det som att man pratar om det, men att man inte har kommit så långt i diskussionerna.

Branschen kan nu hoppas på att den kortare avtalstiden, i kombination med Transportstyrelsens tuffare kontroller, ska innebära att färre utomnordiska dragbilar ges möjlighet att köra inrikes trafik i Sverige på årsbasis.
Proffs kommer självklart att följa utvecklingen.

De utomnordiska fordon som idag är anmälda i yrkesmässig trafik, där giltiga nyttjanderättsavtal finns, kommer att få rulla avtalstiden ut.

Läs fler Proffsartiklar om nyttjanderättsavtal – klicka här!