Vi har tidigare besökt Kustbevakningen då de befunnit sig i Helsingborg vilket ledde till en intervju med justitieminister Morgan Johansson (S) med frågor kring Kustbevakningens begränsade befogenheter bland annat när det gäller att stoppa fortsatt färd.

Torsdagen den 12 oktober har vi turen att åter stöta på dem i Helsingborgs hamn. Kustbevakningens inspektör Arvid Tedvik har specialiserat sig inom området med ADR och lastsäkring och idag arbetar han med kollegorna kustuppsyningsman Pontus samt aspiranterna Victor och Henning. De tre senare, är oftare ute med Kustbevakningens fartyg.

Tedvik är förvisso också ute på fartygen ibland, men har specialiserat sig på kontroller av farligt gods och lastsäkringsregler på lastbilar och containrar. Vi frågar de andra tre vad de tycker är svårast och får svaret att ADR-reglerna och kommunikationen med en hel del utländska förare sätter dem på prov.

När en förare, på väg ut eller in i landet, blåser positivt för alkohol, startar en resurskrävande procedur.
– Det kan ta två personer upp till fyra timmar även om det bara är en 0,22 promille, säger Tedvik. Föraren hinner många gånger bli nykter innan vi är klara.

Eftersom en rattfylla hamnar under dagsböter, blandas åklagare in.
– Förarna uppger oftast att deras månadslön är max 10 000 kronor och det renderar i låga dagsböter. 2 000 kronor är inget ovanligt, säger Tedvik.
Det uppstår en diskussion om hur processen kring mindre fyllor kan effektiviseras. En tanke som kommer upp, är om det skulle kunna vara fasta belopp på ordningsböterna istället. Så att väldigt låga promille ger ett förutbestämt belopp i böter. Då hade inte åklagaren behövt blandas in.

När en svensk förare påkoms alkoholpåverkad, delar Kustbevakningen även ut skriftlig information om Smadit som bistår med hjälp till den med alkohol- och drogproblem.

Det kom nya lastsäkringsbestämmelser i maj och snart börjar Kustbevakningen utbilda sina anställda. Sist vi var här, stod det ett antal ekipage från en stor, dansk livsmedelstransportör och eftersäkrade lasterna.
– De skickade senare en representant till oss som träffade oss några timmar för att se och höra om problemen och det har blivit mycket bättre, säger Arvid Tedvik.

Hittills har ekipagen som kontrollerats, varit i ordning, men så kommer en styckegodstrailer från en av de stora speditörerna. Tedvik visar oss bristerna.
– Trailern är lastad av terminalens personal utan att föraren fått vara närvarande. Lastsäkringen är undermålig både åt sidorna och bakåt, säger han.

Den uppfyller inte kraven för att få gå ut på sjön och det bedöms omöjligt att på ett bra sätt lastsäkra i efterhand. Arvid Tedvik kontaktar aktuell terminal och vänder tillbaka ekipaget de fem kilometrarna för omlastning.

En timme senare, återkommer ekipaget. Det ser bättre ut, men inte tillräckligt. Föraren får lägga på en grimma för att hindra lasten från att glida bakåt.
– Tyvärr är det många som inte tänker på kraven på att gods även ska vara lastsäkrat bakåt konstaterar Tedvik.

Sedan rullar en lastbil av färjan från Danmark. Den har farligt gods i lasten. Föraren och åkaren säger att de inte fått någon information om detta och har därför inte anmält detta till Scandlines vilket, är ett krav på allt farligt gods.
– Föraren får böter för avsaknad av lastsäkring och fick inte köra vidare då han inte hade utbildning för att köra farligt gods, säger Arvid Tedvik.

De utlovade, utökade befogenheterna Morgan Johansson tidigare talat om, är tänkta att komma efter årsskiftet och de har förhoppningar om att det ger större möjligheter för myndigheten att agera vid brott.