PFAD motas bort som råvara i förnybar diesel

Efter att ha samlat stöd hos alliansen och vänsterpartiet, har övergångsregeringen den 15 november klubbat igenom en förordning som innebär att PFAD från den 1 juli 2019, inte längre kommer att klassas som restprodukt. Därmed kommer PFAD under en tid att stängas ute från den svenska drivmedelsmarknaden. PFAD är en förkortning för Palm Fatty Acid Distillate och är en biprodukt vid palmoljetillverkning.

Vi har tidigare skrivit om att Axfood, där Åsa Domeij är hållbarhetschef, slutade tanka HVO i sina egna fordon då HVO innehåller den oätliga restprodukten PFAD som blir kvar efter att den ätliga palmoljan, som vi ofta återfinner i livsmedelsprodukter, utvunnits. Nu har även regeringen sagt att PFAD inte är välkommet på drivmedelsmarknaden i Sverige.

PFAD är den dominerande råvaran till förnybar diesel i Sverige. Den ökande efterfrågan på PFAD, ökar trycket på den kvarvarande regnskogen i Indonesien.

Grundtanken bakom den nya förordningen är att definitionen av begreppet restprodukt, ska bli snävare och mer precis. Om en råvara till biodrivmedel klassas som restprodukt, tilldelas den automatiskt en mycket låg klimatpåverkan och behöver inte gå att spåra längre tillbaka än till fabriken där den uppstod.

Detta ger biodrivmedel tillverkade av sådana råvaror stora konkurrensfördelar.

Enligt den nya förordningen, ska en råvara få kallas restprodukt bara om dess ekonomiska värde är lågt i förhållande till den primära produkt som tillverkas.

All PFAD som uppstår vid raffinering av palmolja säljs på världsmarknaden som råvara till bland annat tvål, djurfoder och biodrivmedel. Gröna Bilister uppskattar att 15-20 procent av all PFAD som tillverkas i världen, blir förnybar diesel som används i svenska fordon.

Den stora efterfrågan har gjort att priset på PFAD vid årsskiftet hade stigit till hela 97 procent av priset på palmolja. Därmed kommer PFAD inte längre att anses vara en restprodukt.

PFAD kommer i praktiken att stängas ute från den svenska marknaden tills den blir spårbar och uppfyller de hållbarhetskriterier för markskydd som ställs på andra råvaror till biodrivmedel.

Behovet att klassificera om PFAD, har blivit akut sedan efterfrågan på HVO skjutit i höjden och PFAD på kort sikt seglat upp som den dominerande råvaran. Detta driver på den överhettade marknaden fr palmoljeprodukter ytterligare och bidrar, direkt eller indirekt, till den pågående skövlingen av regnskog i Indonesien.

Det stora inflödet av billig PFAD, har slagit undan benen på dem som vill investera storskaligt i lite dyrare, men mer hållbara råvaror till förnybar diesel, exempelvis restprodukter från svenskt skogsbruk och massaindustri.

Omställningen till förnybara drivmedel har dopats med PFAD, säger Johanna Grant, ordförande i Gröna Bilister.
– Nu har vi chansen att bygga upp en sund marknad för biodrivmedel med hållbara råvaror, säger hon. Men utan ”dopingen” kommer andelen förnybart att växa lite långsammare on de senaste åren, sammanfattar Johanna Grant.