I en uttömmande artikel i Vi Bilägare Nr 1, januari 2019, har man gått på djupet i ämnet och konstaterar att det blivit svårare att säga vad som avgör priset vi betalar vid pump. Idag är det många faktorer som spelar in, säger Stefan Samuelsson, retailchef på ST1/Shell.

Prisrusningen hösten 2018 har två huvudförklaringar menar bränslebolagen och pekar på världsmarknadspriset på råolja som stadigt ökade under året. Den andra är att svenska kronan försvagades gentemot dollarn. Tillsamman ledde det till rekordhöga pumppriser.

Mer svar står att finna i storpolitikens värld. Råoljepriset sjönk rejält för cirka tre år sedan. OPEC, Ryssland och några länder till bestämde sig för att minska produktionen för att få upp priset och det lyckades, delvis med hjälp av USA:s sanktioner mot Iran, säger Ulf Svahn, vd på SPBI (bränslebolagens branschorganisation) som även lyfter krisen i Venezuela.

2018 blev alltså dieseln en krona dyrare än bensinen per liter. Ett skäl är att den starka högkonjunkturen med god ekonomi, leder till fler transporter och med den användningen av diesel.

Det finns även säsongseffekter som i USA kallas ”driving seasons”, säger Stefan Samuelsson. Det innebär större efterfrågan på bensin under sommaren, men på vinter ökar efterfrågan på eldningsolja.

Flera bränslebolag anser det produceras för mycket bensin och för lite diesel. Uppfattningen är att det råder brist på diesel. Enkelt förklarat kan man säga att ett raffinaderi alltid får ut en viss andel bensin och viss andel diesel. Det går att justera proportionerna, men det finns en gräns.

De amerikanska lätta skifferoljorna ger mindre diesel och oväntat nog påverkar vattennivån i Europas floder också priset. När vattennivån är låg kan produkterna inte transporteras med fartyg. Klimatet, särskilt varma somrar, kan ge sämre skördar vilket påverkat priset på RME.

Från och med 2020 måste sjöfarten gå över till en betydligt lättare diesel vilket också påverkar tillgången och därmed priset eftersom bränslet liknar det privatkonsumenter använder.

Reduktionsplikten som nyligen infördes och som innebär att bränslebolagen måste producera en viss mängd förnybart för en viss mängd fossilt, har lett till ytterligare fördyrande av dieseln. Johan Söderberg, drivmedelschef på Circle K säger att Sverige ”dammsuger” världen på HVO och köper in en tredjedel av allt som produceras i världen vilket fördyrar HVO:n.

Svaret på varför priserna dök ner igen, finns åter att hämta i omvärlden. USA öppnade för några länder att köpa olja från Iran och sedan kom prognoser om att världsekonomin bromsar in. Råoljepriset är direkt relaterat till världsekonomin.

Det är svårt att sia om vad som nu kommer att ske, men sedan 2017 finns en lag som automatiskt höjer bränsleskatten vid varje årsskifte. I januari blev det 36 öre/l mer för bensin och 25 öre för dieseln. Uppräkningen är emellertid fryst från och med 2020 efter ett riksdagsbeslut, men inget hindrar en ny regering att återinföra systemet.

Reduktionsplikten ökar dock varje år och påverkar priset uppåt tillsammans med skattetryck, men höga priser behöver inte vara permanent, menar Ulf Svahn på SPBI. Inget är permanent i världen, säger han. Situationen kan ändras över en natt och det kan räcka med att någon ledare säger någonting som får effekt eftersom den här marknaden är mycket beroende av det som händer ovanför marken och väldigt lite av det som sker under marken, säger han.

Henrik Roos, prisansvarig på Preem, avrundar med att pumppriserna skulle kunna falla om den svenska kronan blir starkare eller om det blir lågkonjunktur.