Landsbygden förlorare när det satsas på infrastruktur

Tre procent av Sveriges vägar ligger i Stockholms län – ändå går 23 procent av länsmedlen dit. Bilister på landsbygden betalar också en oproportionerligt stor del av de skatter och avgifter som läggs på bilismen. Och även utan höghastighetsjärnväg går det redan dubbelt så snabbt per kilometer att resa sträckan Stockholm-Göteborg jämfört med sträckan Umeå-Östersund. Det är bara några obalanser i utgifter för Sveriges transportinfrastruktur som Riksorganisationen Hela Sverige ska levas senaste balansrapport Infrastruktur i hela landet uppmärksammar.

– Alla politiker är överens om att hela Sverige ska leva. Men för att detta ska vara möjligt krävs det en fungerande infrastruktur i hela landet. De orter som inte har smidiga transportlösningar för människor och gods har sämre möjligheter att utvecklas. Detta är en av de grundläggande sakerna som våra folkvalda måste göra något åt, säger Terese Bengard, verksamhetschef för Hela Sverige ska leva i ett pressmeddelande.

Infrastruktur i hela landet har tagit del av förslaget till den nuvarande nationella planen för transportinfrastrukturen. Trafikverket konstaterar gällande järnvägen att: “De viktigaste transportflödena inkluderar banor i storstadsområden, banor som bildar större sammanhängande stråk och banor med omfattande godstransporter och resande trafik.”

På dessa banor vill man öka hastigheten och förebygga risker för hastighetsnedsättningar. När det gäller det övriga järnvägsnätet finns ingen ambition att förbättra, utan bara att behålla standarden som finns idag. Vissa delar av det lågtrafikerade järnvägsnätet kommer till och med att försämras, konstaterar Trafikverket.

När det gäller vägar prioriteras storstadsregionerna, stamvägnätet, vägar mellan regioncentra samt vägar som har betydelse för näringslivets transporter. Det lågtrafikerade vägnätet kommer att försämras under perioden 2018–2029, särskilt under andra halvan, menar Trafikverket.
– Det är tydligt att det är skillnader i prioriteringar och vilken kvalitet vi kan förvänta oss på transportinfrastruktur i olika delar av landet. Men det behöver så klart inte vara så, det går att styra om investeringarna så att de delar av landet som behöver extrasatsningar på infrastrukturen för transporter får det, säger Josefin Heed, rapportförfattare.

Fotnot
Balansrapporterna är en serie kortrapporter som ges ut av Hela Sverige ska leva, där ”Balansrapport #4 – Infrastruktur i hela landet” är den fjärde. Rapporternas syfte är att belysa balansen mellan land och stad inom olika områden.

Här hittar du Infrastruktur i hela landet samt andra balansrapporter från ”Hela Sverige”.