Försvunnen person, överlast och rattsurfning håller trafikpolisen sysselsatt

När resurserna för polisarbete utöver trafikverksamhet tryter, kallas även trafikgruppen in. En decimerad yrkestrafikgrupp i Västerås som planerat verksamhet i Sala idag, fick ställa in sin aktivitet under större delen av förmiddagen för att istället leta efter en försvunnen person. Väl på plats igen, dröjer det inte länge innan första ekipaget fastnar.

Eftersom samtliga polisanställda räknas som resurser, kan alla beordras när räddningsuppdrag beslutas i eftersök, större bränder eller olyckor. I resursbristens spår används av förklarliga skäl även trafikpolisen i dessa fall.
En dement kvinna hade försvunnit från ett äldreboende sent kvällen innan utan vare sig skor eller ytterkläder.
– De senaste två veckorna har hon försvunnit från boendet tre gånger tidigare. Detta var alltså fjärde gången, säger bilinspektör Roger Ogemar i Västerås som menar att boendet nog borde kunna ha bättre koll på de boende.

Resursslöseri? Kanske, men det viktiga var ändå att kvinnan vid niotiden i morse påträffades välbehållen i ett förråd i närheten av boendet.

Därefter omgrupperar trafikgruppen och beger sig till närliggande kontrollplats Karleby istället för att spara restid.

Det tar inte lång stund förrän de får ta hand om det första ekipaget som är turkiskt. Föraren är tredjelandsmedborgare. Det vill säga från ett land utanför EU.
– Lastvikten har överskridits med 17 procent och föraren hade inte lastsäkrat ordentligt, berättar Ogemar.
Med straffreducering gav det böter på 2 750 kronor som så småningom betalades på plats.

Medan föraren av det turkiska ekipaget ordnar fram pengar, stoppas ett polskt ekipage vars förare glömt att betala vägavgiften. Det ombesörjde han direkt när han stoppades och förstod inte riktigt varför han då skulle få böter för det.
– Det blev emellertid mer att betala eftersom han under körningen satt och pratade i mobiltelefonen. Det, tillsammans med den obetalda vägavgiften, renderade efter straffreducering böter om 3 750 kronor, säger Ogemar.

Tillbaka till den turkiske föraren. Han medförde ett så kallat enresetillstånd. Det påminner om CEMT, men är inte detsamma. Enresetillståndet gäller för en internationell tur- och returresa och måste sökas för varje enskild resa. Tanken är att tillståndet ska vara knutet till ekipagets registreringsnummer och när tullen stämplat in- och utresa, är tillståndet förbrukat.

Tillgången på dessa tillstånd är begränsad och antalet, som kan vara olika, bygger på överenskommelser mellan länderna. Det kan finnas personer som dristar sig till att försöka undgå att få tillståndet stämplat för att kunna återvända till samma land utan att behöva söka nytt tillstånd igen.

Huruvida den turkiske föraren i Västerås är en sådan person, vet vi inte, men hans tillstånd saknade både stämpel och registreringsnummer.
– Det kan exempelvis bero på att tullen inte varit öppen när han rest in, men nu har han emellertid fått både stämpel och registreringsnummer på tillståndet som därmed är förbrukat, sammanfattar Roger Ogemar.