Behovet av poliser är stort, något som landets politiker tycks vara helt överens om. När Proffs talar med representanter för trafikpolisen runt om i landet, kommer diskussionen inte sällan in på budgetar och bristande resurser. Nytt materiel så som exempelvis ändamålsenliga polisfordon är investeringar som inte sällan skjuts på framtiden.

Som Proffs tidigare rapporterat, har cirka 47 miljoner kronor, som skulle ha använts till effektivisering av polisens cabotagekontroller, skickats ut i regionerna. Hur de har använts tycks ingen i myndigheten kunna svara på.

Nu visar det sig att kanske varken de 47 miljonerna samt ytterligare cirka en miljard kronor aldrig har använts. Vid utgången av 2018 hade myndigheten nämligen mer än en miljard kronor kvar på sitt anslag. Av den anledningen återbetalas därför omkring 300 miljoner kronor till staten.
– Enligt anslagsförordningen får en myndighet av sitt överskott flytta över max tre procent till nästkommande år av det belopp som myndigheten fick i anslag året före, förklarar Natalie Sial, pressekreterare hos inrikesminister Mikael Damberg.

I budgetpropositionen för 2018 gjorde regeringen en satsning på Polismyndigheten. Nya resurser tillfördes och myndighetens anslag höjdes det året med 2 miljarder kronor. Regeringens ambition är att öka antalet anställda, både poliser och civila, i Polismyndigheten med sammantaget 10 000 fram till 2024. Detta för att kunna stärka och utveckla hela Polismyndighetens verksamhet.
– Enligt Polismyndigheten har det tagit längre tid än förväntat att rekrytera ny personal. Detta menar myndigheten är den främsta orsaken till att det blev ett sådant stort överskott under 2018.

Polismyndigheten fick under 2018 totalt 24,7 miljarder. Tre procent av dessa medel, det vill säga 740 miljoner kronor får som mest överföras till 2019.
– Resten går tillbaka in i statens kassa för att kunna finansiera annan verksamhet, avrundar Natalie Sial.