De sammanlagda utsläppen från vägtrafiken ökar, trots införandet av ett bonus malus-system som premierar bilar med låga koldioxidutsläpp.
Ökad lastbilstrafik på vägarna, rekord i antal sålda lastbilar och en minskad andel biodrivmedel i bränslet motverkar energieffektiviseringen inom personbilsflottan.
Proffs frågar Trafikverket om den minskade andelen biodrivmedel kan ha att göra med exempelvis det nyligen fattade beslutet att förbjuda HVO med PFAD och att infrastrukturen för PFAD-fri HVO inte är tillräcklig?
– Minskningen har framförallt skett av HVO100 som ligger utanför reduktionsplikten, säger Ulrika Karlsson, mediestrateg på Trafikverket. Minskningen hänger ihop med ökat pris på HVO100 i samband med införandet av reduktionsplikten.
Det var innan beslut togs om omklassningen av PFAD, tillägger hon.
Deras bedömning är att prisökningen inte hänger ihop med någon brist på HVO, utan snarare på att marknaden av HVO100 domineras av en stor leverantör som passade på att höja priset i samband med reduktionsplikten infördes.
– På kort sikt ser de inte någon brist, säger hon. På längre sikt är det svårt att bedöma och det beror på utveckling av reduktionsplikten samt på hur produktionskapacitet och efterfrågan utvecklas i framförallt Europa.
Ulrikas kollega på Trafikverket, Marie Hagberg säger att vi måste öka takten för att klara miljömålet. Utöver skärpta styrmedel för energieffektivare fordon och ökad andel förnybar energi, måste det till mer kollektivtrafik och gång och cykel i tätbebyggda områden.
– På godssidan handlar det om längre, tyngre och i förlängningen färre lastbilar och mer gods på järnväg och sjöfart, säger hon.
Under förra året ökade lastbilstrafiken på vägnätet med knappt 3 procent, medan personbilstrafiken i stort sett var oförändrad.
Är det ökningen av sålda svenska lastbilar som orsakar de ökade utsläppen eller det ständigt ökande antalet utländska ekipage som kör här, inte sällan med fordon som Sverige och andra länder sålt undan för att de inte längre är tillräckligt miljövänliga, undrar vi.
Ulrika Karlsson svarar att vi hade rekord i försäljning av lastbilar under 2018. Det har aldrig nyregistrerats så många tunga och lätta lastbilar som under 2018.
– Så det är helt klart en viktig del av förklaringen. Samtidigt vet vi också att det, sett över längre tid, skett en ökad andel utländska lastbilar på vägnätet så det är också en del av förklaringen, säger hon.
I mätningar av trafiken som ligger som underlag för beräkningarna av utsläppen ingår både utländska och svenska lastbilar.
Bonus malus har inneburit att antalet registrerade elbilar i fjol ökade till cirka 7 000 medan laddhybriderna ökade till cirka 20 000. Men under samma tid registrerades över 300 000 nya bensin- eller dieseldrivna personbilar.
– Dessutom ökar de genomsnittliga koldioxidutsläppen från bilarna när de borde minska. Det är en oroväckande utveckling, avrundar Mikael Andersson, presschef på Transportstyrelsen.