Den 8 mars publicerade vi en debattartikel av bilinspektör Roger Ogemar, Västerås, där han ställde frågan om varför brott ska löna sig om man inte är svensk. Ogemar vill se sanktioner på fler brott som idag ger olika penningböter och då hanteras av åklagare. När det gäller utländska medborgare lägger åklagare idag ner många av dessa brott, eller så når lagens långa arm inte utanför Sveriges gränser.

På Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum, UC, i Malmö, har kammaråklagare Johan Bülow har läst Ogemars debattartikel.
– Jag håller helt med honom om att vi har ett stort problem, säger han till Proffs. En ökad gränsöverskridande handel leder också till att brottsligheten blir mer gränsöverskridande.

Våra straffrättsliga system har inte hängt med i den ökande globaliseringen, fortsätter han.

EU bygger på ett allt närmare samarbete, samverkan och handel mellan våra grannländer, säger han vidare. Samtidigt vill medlemsländerna inte släppa på den nationella suveräniteten när det gäller straffrätten.

Det finns olika lösningar på detta.
– En är ett närmare samarbete mellan medlemsländerna, säger Bülow. Ett exempel är RESPER som är ett samarbete mellan unionens körkortsmyndigheter.

Genom RESPER kan körkortsmyndigheter få fram körkortsuppgifter, men de brottsbekämpande myndigheterna får idag inte använda systemet.

Sveriges förhandlingsposition inom EU var att exempelvis polisen skulle få använda uppgifterna, men så blev inte fallet.
– Om RESPER hade varit tillgängligt för Ogemar, hade han och landets alla poliser haft en helt annan möjlighet att komma framåt i utredningar om olovliga körningar, säger Johan Bülow.

Nu verkar en ändring vara på väg och att polisen ska få använda RESPER.
– Jag hoppas verkligen att så blir fallet eftersom denna typ av ärenden är oerhört frustrerande för såväl poliser som åklagare. De resurser som idag läggs på att få fram uppgifter om körkortsinnehav i andra europeiska länder är inte rimliga, säger Johan Bülow med emfas.

Bülow ser också att vissa länder inom EU tyvärr har infört spärrar mot att hjälpa till när det gäller ärenden med lägre straffvärden.
– Ogemar föreslår en avkriminalisering och en sanktionsväxling, alltså att en sanktionsavgift utfärdas, istället för ett straffrättsligt förfarande, säger Bülow. Jag håller till stora delar med honom om att det ofta skulle kunna vara en lösning.

En utredning för ett antal år sedan, pekade ut just yrkestrafikområdet som lämpligt för sanktionsväxling, men det gäller att hitta rätt brott.

I de fall där det finns ett starkt skyddsintresse som en straffbestämmelse ska skydda och där den som gör fel tydligt bär en ”skuld”, är det inte alltid så lämpligt. Ett exempel på en företeelse som enligt Bülows uppfattning inte är lämplig för sanktionsväxling, är fortkörning.
– Det handlar här om personer som äventyrar trafiksäkerheten genom att bryta mot mycket viktiga trafikregler, säger han.

Var menar du att sanktionsväxling skulle kunna fungera?
– Själv ser jag störst potential för sanktionsväxling när det gäller transporter av farligt gods, men, det gäller att var försiktig när man väljer ut vilka brott som ska sanktionsväxlas, sammanfattar kammaråklagare Johan Bülow i Malmö.