Av Göran Rosengren och Heidi Bodensjö
Under 2018 såldes 3619 lastbilar, bussar, transportbilar och andra tunga fordon på Klaravik, vilket är en rejäl ökning från föregående år. Av dessa fordon exporterades drygt 28 procent jämfört med exportsnittet för övriga produkter på Klaravik som ligger på cirka 20 procent. Inledningen av 2019 visar på en ytterligare ökning av exporten av just lastbilar.
Utvecklingen på Klaravik bekräftas även av den årliga sammanställningen av den totala svenska marknaden som Bilvision, informationsförmedlingstjänsten i fordonsbranschen, gör varje år. Från 2013 fram till slutet 2018 visar Bilvisions nationella statistik att andelen tunga lastbilar som gått på export nästan fördubblats, från 18,3 procent till hela 33,8 procent.
Bland länderna i topp märks Polen och baltländerna Estland, Lettland och Litauen.
– Det är roligt att se att vår marknadsplats inte bara är intressant för köpare i Sverige. Lastbilskategorin är det kanske tydligaste exemplet där vi – i allt större grad – bidrar till ett internationellt återbruk, säger Carita Nero, försäljningschef på Klaravik, i ett pressmeddelande.
Och när ett fordon är slutkört som helhet finns det också intresse för reservdelar, berättar Carita vidare.
– Det handlar om stora fordon med många komponenter och även om en detalj har gjort sitt finns det alldeles uppenbart en vilja till att plocka isär och återanvända. Det är ett effektivt sätt att konsumera, där lastbilsbranschen åtminstone som helhet är långt framme.
Vanligaste exportmärket för lastbilar som säljs på Klaraviks auktionsplattform är Volvo, tätt följt av Scania, med Mercedes på en tredjeplats och MAN på en fjärdeplats.
Men frågan är om inte miljön ändå hade mått bäst av att vissa av de fordon som exporteras trots allt hade hamnat på skroten? När vi kontaktar personer som är aktiva i miljöfrågor, kommer ordet ”livscykelanalys” upp. Ett inte okomplicerat ämne.
Något förenklat kan det i detta fallet beskrivas med att fler faktorer måste vägas in. Exempelvis måste miljöbelastningen vid tillverkningen av fordonet vägas in och slås ut på fordonets tänkta livslängd och sedan jämföras med miljövinster av lägre utsläpp från en nyare bilpark.
En sådan analys kanske bäst görs av transport- och trafikforskare, säger dem vi talat med, men de tycker samtidigt att det kan finnas ett behov av reglering av andrahandsmarknaden.