Speditören har vid flera tillfällen figurerat i artiklar i liknande sammanhang, senast Proffs skrev om dem var den 3 april, men speditören är i nuläget inte misstänkt för något brott i något av dessa ärenden.
Båda ekipagen är på väg in på Folkestaterminalen och det första ekipaget är lastat hos ett stort, svenskt möbelföretag i Lycksele.
– Föraren säger sig dock ha hämtat trailern på kombiterminalen i Sigtuna för vidare transport på vägen till Eskilstuna varifrån enheten ska vidare ner i Europa och klarar då avståndet för kombitransport, säger bilinspektör Patrick Zetterberg.
Problemet med transporten består istället i att förare varken gör den inledande eller avslutande fasen av denna kombitransport.
– Då blir det istället en cabotagetransport, säger Zetterberg. Men den transporten kan han inte utföra lagligt eftersom fordonet, enligt uppgift, kört kombitrafik i Sverige under sex veckor.
Taget detta i beaktande, är transporten en misstänkt otillåten cabotagetransport.
Förskottet på sanktionsavgiften om 40 000 kronor betalades idag av speditören, klampen låstes upp, trailern ställdes av inne på terminalen och sedan ska fordonet lämna Sverige.
Det andra ekipaget var lastat med papper från Grycksbo. Två mil från Grycksbo, passerades kombiterminalen i Borlänge.
Igår kväll informerade polisinspektör Jonas Forsberg åkeriets kvinnliga representant om att ekipaget körts 16 mil från Grycksbo till Eskilstuna och att fordonet varit för länge i Sverige för att kunna hävda cabotage.
– I morse ringer en manlig representant för att påpeka att jag inte kan lagen som säger att det är 16 mil som gäller, säger Forsberg.
Jonas Forsberg förtydligar då att föraren kört 16 mil igår, men lagen säger ”närmast lämpliga omlastningsplats”. Informationen sjunker inte in.
Samma representant åkte sedan ner till vakten på polishuset i Eskilstuna och krävde att få klampen upplåst.
– Han sade till vakten att han talat med en person som inte var medgörlig och inte förstod lagen, mig alltså, och sedan ville han att damen i receptionen skulle låsa upp klampen, säger Forsberg.
När mannen inte får som han vill, lovar han att höra av sig med advokater och det skulle komma att bli dyrt för polisen.
En man som talar svenska och påstår sig ringa från speditören hör av sig och det uppstår diskussion om hur sträckan mätts upp.
– Vi mätte sträckan igår från ort till ort, men när vi mätte från grindarna på företaget och fågelvägen till där vi stod nu, blev det 152,5 kilometer, men det är fortfarande längre än 150 kilometer och en gräns är en gräns, säger Forsberg.
När det gäller kombitrafik där sjötransport är ett led, är avståndet tydligt angivet med 150 kilometer fågelvägen, men med järnväg är det ”närmast lämpliga” som gäller. Det kan dock finnas anledningar till att, inom 150 kilometer, välja en annan terminal än närmast lämpliga.
– Inom 150 kilometer krävs det goda skäl att inte använda närmast lämpliga terminal, men är sträckan längre, krävs det synnerliga skäl vilket i juridiska termer ger högt ställda krav på skälet, säger Forsberg.
Det hjälpte alltså inte att åkeriet angav skäl som ”det stod Eskilstuna på fraktsedeln”, att ”speditören sagt den ska till Eskilstuna” och sedan att ”chauffören behövde duscha”.
– Jag sade att chauffören kunde duschat i Borlänge och trailern behöver inte duscha och då blev det tyst i telefonen, säger Forsberg.
Grycksboekipaget står när vi publicerar, fortfarande klampat.
Medan dessa ekipage expedierades, noterade Zetterberg och Forsberg att tre andra ekipage från samma speditör inte kör fram till terminalen utan istället väljer att övernatta på en parkering lite längre bort.
– Varför de gjorde det valet kan vi givetvis inte vara helt säkra på, avrundar Jonas Forsberg och Patrick Zetterberg.
Foto: Göran Rosengren, arkivbild