Nyligen skrev vi här på tidningenproffs.se om två rattfulla yrkesförare som körde av vägen. Något som ter sig bli allt vanligare i takt med att polisens kontrollresurser minskar. Samtidigt ser vi indikationer på att obligatoriska nykterhetskontroller i hamnar, kan spela en stor roll för nykterhet på vägarna då många förare förr eller senare kommer i kontakt med hamnar.

För två år sedan stötte regeringen till 78 miljoner för att få nykterhetskontroller i alla hamnar, men det dröjer och försöksprojektet i Stockholm avslutades. MHF:s vd Göran Sydhage menar att det är Trafikverket som är bromsklotsen.

Detta håller inte Trafikverkets projektledare Anders Wiman med om. Han är ansvarig för både projektet Nyktra som är ett mer övergripande arbete för nykterhet på vägarna i ett samarbete mellan Trafikverket och Polisen samt för Trafikverkets regeringsuppdrag att införa nykterhetskontroller i hamnar.
– Vi jobbar intensivt med den här frågan, men den är komplex då det handlar om både juridik, teknik och att det ska vara rättssäkert samt ske i samklang med berörda hamnar och rederier, säger han till oss.

Tekniken för nykterhetskontroller i hamnar finns. Varför tar det så lång tid att få upp dem?
– Sverige är ett land med hög rättssäkerhet. Ska man permanenta en verksamhet som på ett automatiserat sätt ska leda till lagföring av människor, måste man ha stor respekt för juridiken och rättssäkerheten och det är bland annat det jag tittar på.

Regeringsuppdraget Trafikverket fått för nykterhetskontrollerna riktar sig specifikt mot hamnar och kräver en dialog med kontrollmyndigheterna Tullverket, Kustbevakningen och Polisen eftersom Trafikverket inte själv har befogenhet att bedriva kontrollverksamhet.

Anders Wiman var inte med under försöken med alkobommar i Stockholm och Göteborg som trots bra resultat lades ner, så när vi frågar varför, svarar han såhär.
– Försöken var just försök och inte ämnade att vara permanenta etableringar. Försöken visade att rattfylleriet minskade under perioden, vilket naturligtvis var väldigt bra och ett bevis på att nykterhetskontroller i hamnar behövs, säger han.

Vissa hävdar att det endast fungerar med långa ”turn around-tider” för fartygen medan tätare anlöp och avgångar är mer känsliga och därför inte fungerade lika bra, fortsätter Anders Wiman.

Han vill vara lyhörd och lyssna på både Sveriges Hamnar och Svensk Sjöfart då införandet av kontrollerna måste göras i samklang med dem.
– Staten kan inte tvinga sig på någon även om alla är överens om att det är viktigt med nykter trafik och tycker det är bra om det införs någon typ av kontroller, säger han.
Däremot finns det en ganska stor oro bland hamnar och rederier inför vilken metod man ska välja och utmaningen är att hitta en lösning som passar alla.

Är alkobommen verkligen en ”våldsåtgärd”? Det finns ju alkobommar på företag.
– Företag bestämmer själva vem de vill släppa in på sitt privata område, men när staten hindrar en individs fria rörlighet, blir juridiken mer omfattande, säger Anders Wiman.

Han skiljer på flödet av yrkesfordon som hämtar och lämnar enheter i hamnen och den blandade trafik som kommer in och ut med färjorna. Förstnämnda skulle kunna omfattas av alkobommar på samma sätt som på företag och det är något man arbetar på och här blir juridiken lite lättare.

Kommer både tunga som lätta fordon att omfattas av blåsen?
– Inget pekar på att en yrkesförare skulle vara mer berusad än en privatperson, men vi måste arbeta med fakta, bland annat från VTI, så att vi kan förstå hela problemställningen för att fatta rätt beslut om åtgärder, säger Wiman.

Att köpa tekniklösningar för nykterhetskontroller är det enklaste i uppdraget, medan att skapa en rättssäker myndighetskontroll för att ta hand om dem som blåser rött, är det svåraste.

Kritiken mot Trafikverket som försenande av uppdraget stämmer alltså inte?
– Nej, så är det inte alls. Vi jobbar för högtryck och det händer saker hela tiden, men som inte syns utåt ännu. Jag är övertygad om att vi kommer att lyckas med uppdraget och under detta år kommer vi att få igång de första pilotinstallationerna för permanenta etableringar, avrundar Anders Wiman.