Den 13 april beslutar sig en polsk chaufför att sätta sig bakom ratten trots att han var mycket berusad. Det slutade i diket på Höja landsväg utanför Ängelholm.
Föraren anhölls och efter att blodprovet visat 2,39 promille, blev han även åtalad för grovt rattfylleri. Förhandlingen hölls i Helsingborgs tingsrätt.
Föraren medgav att han kört lastbil berusad och att han kört en förhållandevis lång sträcka innan han körde i diket och välte. Därmed har han inneburit en påtaglig fara för trafiksäkerheten.
Han döms till två månaders fängelse med viss tvekan från tingsrätten om straffvärdet skulle stanna vid två månader. Tiden han redan suttit i förvar, dras av. De ölflaskor som påträffades i hytten har förverkats. Han ska även betala 400 kronor för provtagningen samt 800 kronor till brottsofferfonden.
Domen om två månaders fängelse meddelades den 30 april och både åklagaren och föraren begärde att han skulle försättas på fri fot i väntan på att kallas till att avtjäna sitt fängelsestraff och så skedde den 30 april. Domen vinner laga kraft efter tre veckor.
Anledningen till att han släpptes var att åklagaren inte begärde att han skulle sitta kvar i förvar. Åklagaren ansåg inte att det fanns möjlighet att få gehör från tingsrätten för ett fortsatt förvar. Mannen och hans familj har fast adress i Polen varför det inte ansågs föreligga någon flyktrisk.
Dessutom är han EU-medborgare och som sådan ska han, enligt likabehandlingsprincipen, behandlas på samma sätt som exempelvis en svensk medborgare vilken inte behöver sitta i förvar i väntan på ett fängelsestraff. Dessutom får vi veta att det finns ett EU-samarbete som innebär att straff eller resterande straff, ska kunna sittas av i hemlandet.
Proffs kontaktar Kriminalvården som hanterar dessa ärenden för att få veta mer och de bekräftar att ett sådant samarbete finns.
När domen vunnit laga kraft tar Placeringssektionen inom Kriminalvården vid för att bedöma hur de ska gå vidare. Huvudregeln är att det ska röra sig om ett längre straff. En överföring av straffet till hemlandet sker inte heller per automatik och åter är huvudregeln att det ska handla om ett längre straff.
Vid längre straff kan personen, om denne inte infinner sig vare sig här eller i hemlandet efterlysas, men i det aktuella fallet har föraren redan avtjänat nära nog hälften av de två månaderna han dömts till varför det finns anledning att befara att vidare åtgärder inte kommer att vidtas om föraren inte själv agerar.