Birger Schlaugs gästkrönika publicerades i Miljömagasinet den 7 juni 2019 och kan läsas i sin helhet här. Miljömagasinet har godkänt publiceringen.

Birger Schlaug skriver bland annat att ingen vågar peka på att den kejsare som verkar radikal i klimatfrågan är naken när det gäller själva motorn i det konsumtionshjul som driver på klimatförändringarna.

Debatten om klimatet blir till stora delar falsk, skriver han. Den heliga gralen i tillväxtsamhället – globaliserad och ökad handel – vidrör man inte. För den är en överideologi. Precis som arbetslinjen. Överideologier inom vars gränser riksdagspartier som anser sig vara liberaler, konservativa, socialister och gröna för sin debatt.

Så ursäkta att jag stör. Ni, kära topp-politiker, är något av hycklare. Oavsett den färg ni är målade i, skriver han.

Det första av sju ämnen han tar upp i krönikan, är de ökande klimatutsläppen. Frihandel förespråkas med motivet att masstillverkning och specialisering ökar den globala handeln. Är ökad handel ett självändamål i ett läge där varor korsar världens hav i ett totalt hysteriskt flöde, undrar han.

Transporter är till nästan hundra procent baserade på fossila bränslen. Det kan aldrig vara ett mål – åtminstone för gröna – att skicka fler kex kors och tvärs över haven i stället för att byta recept. Att fisken som fångas nära oss för att fraktas till Kina för att rensas innan den fraktas tillbaka till våra butiker tycks vara helt okej i frihandelsfundamentalisternas värld.

Att räkor forslas till Nordafrika för att rensas innan de kommer tillbaka till oss ses som rationellt ur ett marknadsperspektiv. Men det kan rimligen inte vara i fas med en trovärdig klimatpolitik, skriver han.

Nästa ämne handlar om frånvaron av sociala, ekologiska och etiska regler. Frihandeln får fortsatt skarp kritik.

Han skriver även att klimatdebatten slår ut dem som vill mest och anser att det i allra högsta grad är rimligt att ett land som inför till exempel förbud mot stråförkortningsmedel av miljöskäl också ska ha rätt att stoppa import av spannmål som har framställts med hjälp av stråförkortningsmedel.

Han anser att ett land som har djurskyddslagar som medför att till exempel ägg blir dyrare ska kunna förbjuda import av ägg från burhöns utan att detta kallas protektionism.

Ett land som vill gå före, ställa högre krav, ställer sina nationella företag, inte minst inom jordbruket, i en allt svårare konkurrenssituation, anser han i sin krönika som inte skräder orden.

Vad tycker du om klimatdebatten? Vilka tankar väcker Birger Schlaugs krönika? Hur påverkar klimatdebatten den svenska transportbranschen?