Huvudbudskapet för dagen var att regeringen nu går vidare och tillsätter en utredning som ska ta fram förslag för effektivare kontroller av yrkestrafiken och en samlad organisationsform för kontrollverksamheten.
– Jag vill se tuffare kontroller av yrkestrafiken, inte minst lastbilstrafiken. Det är viktigt för att skapa ordning och reda på svenska vägar. Det ska råda sund konkurrens för svensk åkerinäring och schysta villkor för de som arbetar inom transportbranschen. Det ska inte löna sig att fuska, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth.
Utredningen som nu är på tapeten går bland annat ut på att genomföra en kartläggning och en analys av den nuvarande kontrollverksamheten av yrkestrafik. Med yrkestrafik menas gods-, buss- och taxitrafik.
Den ska också rendera i förslag om hur kontrollverksamheten kan förbättras inom ramen för den befintliga ansvarsfördelningen, men också en ny samlad organisation för kontrollverksamheten.
Vidare ska man i utredningen analysera vilka ytterligare överträdelser av bestämmelser på yrkestrafikområdet som bör vara föremål för en sanktionsväxling från straffrättsliga påföljder till sanktionsavgifter, och lämna förslag till hur systemet då bör utformas.
Utredningen ska också ge svar på om det går att införa så kallade ”trafiksäkerhetskontrollanter”. Dessa ska ha till uppgift att utföra nykterhetskontroller.
Utöver ovanstående vill man även utreda förutsättningarna för att tillåta myndigheter att utföra sållningsprov i fråga om narkotika, det vill säga att testa förare utan misstanke om brott för att finna personer som framför fordon när de är påverkade av narkotika.
Eneroth berättar att regeringen sedan tidigare har infört en rad insatser för att förbättra villkoren inom yrkestrafiken och öka trafiksäkerheten. Bland annat har man möjliggjort för polisen och tullen att hindra fordon för fortsatt färd genom så kallad klampning. Man har också senare förlängt maxtiden för klampning från 24 till 36 timmar.
Under pressträffen förklarar Tomas Eneroth att regeringen har tillfört resurser så att cirka 400 poliser och bilinspektörer utbildats i kontroller av utländska lastbilar. Resurserna han talar om är de ”100 cabotagemiljonerna”.
– De är öronmärkta för cabotagekontroller, säger Eneroth.
Den som följt Proffs nyhetsrapportering har dock en helt annan bild av hur det förhåller sig med ”miljonerna”. Förvisso har även Transportstyrelsen uppfattat att ”cabotagemiljonerna” var öronmärkta, likaså Polisförbundet. Däremot är Polismyndigheten av en helt annan uppfattning och menar att pengarna inte alls är öronmärkta.
– Jag upplever Tomas Eneroth som väldigt tydlig med att de resurser som man gett till Polisen i form av 25 miljoner kronor per år i fyra år, är avsedda för att bekämpa cabotagefusket. Vi är ju väldigt många som uppfattat syftet på det sättet. Troligtvis alla förutom myndigheten som fått pengarna, kommenterar Göran Rosengren, chefredaktör på tidningen Proffs.
Rosengren är glad åt att Eneroth har viljan att komma åt fuskarna i branschen.
– Men jag menar att man parallellt med nya tuffare tag även måste arbeta för att skapa ordning och reda i förhållandet mellan regeringen och den kontrollerande myndigheten. I annat fall är det tveksamt om man kan nå målet med ordning och reda i transportbranschen. Regeringen måste bli betydligt skarpare i sina instruktioner till Polismyndigheten, menar Göran Rosengren.
För att återgå till den utredning som dagens pressträff handlade om så ska resultatet av den redovisas i två steg.
Den 30 november 2020 redovisas uppdraget att utreda sanktionssystemet, förslag om trafiksäkerhetskontrollanter och sållningsprov i fråga om narkotika. Den 1 mars 2021 redovisas uppdraget att se över kontrollverksamheten av yrkestrafiken.