Tidningen Proffs har skrivit om chauffören Peter Nertling som efter 27 års körning blev av med sitt yrkesliv efter EU:s skärpning av hälsokraven. I en av våra artiklar har Transportstyrelsens Meit Björndahl på sektion Trafikantregler, berättat att det finns möjlighet att göra undantag från antal anfallsfria år.

I den intervjun sade hon att de har möjlighet att bevilja undantag från anfallsfrihet i tio år utan medicinering, men måste i övrigt förhålla sig till EU-lagen.
– Det innebär att sjukdomstillståndet bedöms utifrån de nu gällande föreskrifterna som är baserade på minimikravet i EU:s direktiv och inte enligt någon av undantagsreglerna när vi bedömer exempelvis ärenden med epilepsi, säger hon.

Efter SVT:s rapportering i ämnet, har EU-kommissionen Sverige varit i kontakt med SVT samt Transportstyrelsen och framfört kritik mot att en skrivelse i EU-direktivet inte tagits med i intervjuerna. Skrivelsen som EU kommissionen syftar på är att nationella myndigheter kan ge förare med förutsättningar för en god prognos, tillstånd att köra tidigare än efter tio anfallsfria år utan epilepsiläkemedel som annars krävs.

Vi talar med Åsa Ericson, utredare vid sektion Trafikantregler.
– Vi håller nu på att se över texten på Transportstyrelsens webbsida för att förtydliga vad som gäller, men det är inte inte klart ännu, säger hon till oss.

Åsa Ericson berättar att det som lett till återkallandet av behörigheterna, beror på att Transportstyrelsen tagit bort den regel som i media har kallats för undantagsregel.
– Det kanske var lite olyckligt att vi kallade det en undantagsregel eftersom det skapade en del missförstånd, säger hon.
Regeln kallades även ”farfarsregeln” och kunde ses som en övergångsregel för att personer som fått sina behörigheter när äldre regler gällde, inte skulle drabbas av de nya striktare regelförändringarna.

När övergångsreglerna togs bort, innebar det att personer som fortfarande medicinerar med epilepsimedicin, inte fick behålla sina högre behörigheter.
– Det är olyckligt, men vi följer kraven i EU-direktivet, säger Åsa Ericson.

Återkallandena har lett till att de drabbade har överklagat beslutet.
– När man överklagar ett återkallelsebeslut, avgörs det om Transportstyrelsen har gjort rätt utifrån de regler som finns i Transportstyrelsens föreskrifter, säger Ericson.
Domstolen har bedömt de aktuella ärenden på samma sätt som Transportstyrelsen.

Vad förarna istället kunde ha gjort och fortfarande kan göra, finner vi i Körkortsförordningen som står över föreskrifterna. I Körkortsförordningen står att alla medborgare har rätt att söka undantag från de medicinska kraven oavsett diagnoser och annat. Den möjligheten har inte tagits bort.

I Körkortsförordningen hänvisar Transportstyrelsen till Punkt 12.10 samt Punkt 12.14 i EU-direktivet.

Vid en undantagsansökan görs en individuell bedömning av personen. En individuell bedömning av en förare med god prognos, skulle undantagsvis kunna leda till att personen kan få tillbaka sina högre behörigheter tidigare än efter tio anfallsfria år utan medicin.
– Undantag som står i strid med EU-direktivet kan aldrig beviljas, säger hon.

Av direktivet framgår att ingen medicinering mot epilepsi får förekomma, vilket innebär att undantag från kravet på den anfallsfria tiden förutsätter att medicinering inte pågår. Sammanfattningsvis förändras alltså inte situationen för förarna nämnvärt även om de söker undantag?
– Vid en undantagsansökan tar Transportstyrelsen bland annat hänsyn till om det finns förutsättningar för en god prognos. Transportstyrelsen bedömer till exempel risken för att drabbas av ett nytt epilepsianfall. Men även i undantagsärendena måste vi följa minimikraven i EU-direktivet vilket innebär att ingen epilepsimedicinering får förkomma, säger Åsa Ericson.