Även i Norge driver starka krafter på för att simulatorn ska bli en naturlig del av förarutbildningen. Ska ett utökat användande av dessa bli aktuellt i Norge, är det betydelsefullt att inte öppna för simulatorn ”istället för”, men eventuellt som ett tillägg i existerande utbildning. Något annat vore att sätta hela modellen för förarutbildning på spel, skriver norska Trafikkforum.

Simulatorer används vanligtvis när det inte är möjligt eller försvarligt att öva i verklig miljö kanske på grund av risker, stora kostnader eller för att övningsplatser inte finns. Sådant ser vi i utbildning inom flyg- och sjöfart.

Hittills har det dock inte varit relevant i förarutbildning på väg av den enkla orsaken att det har varit möjligt att utbilda i verklig trafik. Dessutom är simulatorerna dyra att införskaffa i jämförelse med ett övningsfordon.

I norska ”Mål for sikkerhetskurs på veg”, står det att eleven ska vidareutveckla förmågan att reagera, att ta andras perspektiv och att välja körsätt med låg risk. För att uppnå detta, är det nödvändigt att eleverna får erfarenhet av verkliga situationer i ett eget fordon under vägledning.

I Norge har förarutbildningen gått från målorientering till processorientering, från fokus på faktakunskap och grundläggande körkunskaper till självinsikt, samverkan och riskförståelse. Något som lett till att Norge utsetts till bästa landet i världen på trafiksäkerhet.

Simulering kan användas för upprepande av övningar av inlärda färdigheter och inlärning av faktakunskaper samt, i framtiden, för genomförande av den teoretiska delen av förarprovet. Däremot är simulering inte lämpligt som ersättning för övning i verkligheten som ska lära eleven att samverka med andra trafikanter, utvärdera risker och fatta bra beslut, avrundar Trafikkforum.