Nyårsfirarna är på väg hem och när ett lokalt svenskt åkeri med irakiska kopplingar vinkas in, blir det åter en snårig historia som så många gånger förr.

Det är den 12 januari som Västerås yrkestrafikgrupp vinkar in ett 24-metersekipage. I fordonet sitter en irakier med polskt körkort. Han saknar YKB. Bredvid honom sitter ytterligare en irakier som tolkar.
– Det visar sig att föraren kör med en annan förares förarkort. Kortinnehavaren är känd av oss sedan tidigare och hemmahörande i ett annat lokalt åkeri, säger bilinspektör Roger Ogemar.
Släpet är dessutom oskattat.

Den aktuella föraren är bror till en tredje irakier som är känd sedan tidigare av yrkestrafikgruppen.
– Föraren vi har framför oss säger att han kör på sin farbrors förarkort i väntan på att hans eget ska komma, säger Roger Ogemar.

Bilen tillhör ett företag, släpet är lånat av ett annat företag, föraren anställd i ett tredje företag och förarkortet är lånat av en förare från ett fjärde företag.
– Det märkliga är att fyra av företagen hör hemma på samma adress i Västerås och släpets ägare finns i Hallstahammar, konstaterar Ogemar.

Helt plötsligt dyker det upp ytterligare en irakier som hör till ett femte företag. Han ska försöka förklara hur detta hänger ihop och tycker inte alls att omständigheterna är underliga. Han förklarar att man helt enkelt hjälper varandra.

I denna cirkus tar det en stund att reda ut vilket företag som ska rapporteras för att ha anlitat en förare utan YKB eftersom föraren är anställd som alltiallo av arbetsgivaren, men hade lånats ut som förare av transportörens åkeri för att köra lastbilen.
– Vi fann till sist en sjätte irakier, även han känd av oss sedan tidigare och där landade rapporteringen, säger Roger Ogemar.

Transporten blir stående.
– Efter ganska många timmar visar det sig att passageraren, irakier nummer två, hade alla nödvändiga behörigheter och han kunde, efter att skatten betalats, fortsätta med ekipaget, avrundar Roger Ogemar med viss uppgivenhet.