I en lagrådsremiss från februari 2018 om en skärpning av beställaransvaret läser vi att ”med regeringens förslag kommer det att ställas högre krav på varuägare, speditörer och andra yrkesmässiga beställare av transporter att säkerställa att transporten är laglig att utföra. Dessutom kan alla som ingår avtal om en viss transport hålls ansvariga, även när transporten säljs vidare i flera led.”.
– Det ska vara ordning och reda på svenska vägar. Idag har vi problem med olagliga yrkestransporter, osund konkurrens och företag som dumpar villkoren. Det är en hög prioritet för den här regeringen att komma till rätta med det. Den som köper en transport har ett ansvar att se till att transporten utförs enligt reglerna och därför skärper vi nu beställaransvaret, sade infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) då.

Och därefter har vi hört honom upprepa samma ord, i samma följd, vid flertalet tillfällen.

På Transportstyrelsens hemsida står följande att läsa om det skärpta beställaransvaret:

Om yrkesmässig trafik har bedrivits utan tillstånd, så döms den som har beställt transporten, om han eller hon
a) vid tidpunkten för beställningen kände till eller hade skälig anledning att anta att tillstånd saknades, eller
b) beställt transporten av trafikutövaren och uppsåtligen eller av oaktsamhet inte kontrollerat innehavet av tillstånd vid tidpunkten för transporten på ett sätt som skäligen kan begäras.
Straffet är böter eller fängelse i högst ett år.

När det är fråga om internationell gods- eller persontrafik som har drivits utan tillstånd eller i strid med cabotagereglerna, så döms den som har beställt transporten, om han eller hon
a) vid tidpunkten för beställningen kände till eller hade skälig anledning att anta att tillstånd saknades eller att villkoren för cabotagetransporter inte var uppfyllda, eller
b) beställt transporten av trafikutövaren och uppsåtligen eller av oaktsamhet inte kontrollerat innehavet av tillstånd vid tidpunkten för transporten på ett sätt som skäligen kan begäras.
Straffet är böter.

Förra året avslöjade landets trafikpoliser 238 otillåtna cabotage. I teorin borde det ha kunnat föranleda lika många rapporter om misstänkt brott mot beställaransvaret.

Enligt vad tidningen Proffs erfar har åtminstone ett drygt tiotal rapporter skrivits som handlar om brott mot beställaransvaret. Troligtvis är det fler, men detta är vad vi känner till.
– Det kan inte anses att arbetsinsatsen står i proportion till utfallet, säger trafikpolis Sören Johansson från Helsingborg till Proffs när vi ställer frågan om varför inte fler beställare blir rapporterade.

Thomas Morell håller med. Han säger att det sorgliga är att inget kommer ut i ”andra ändan” av dessa rapporter.
– Alldeles uppenbart är åklagarna handlingsförlamade i frågan – troligtvis eftersom ingen vet hur man ska definiera ”beställare” och ”beställningstillfälle”.

Hos riksdagens utredningstjänst, RUT, kan man idag, cirka 1,5 år efter skärpningen, inte finna att ett enda ärende har lett till fällande dom. Detta enligt Thomas Morell (SD) som vid flera tidigare tillfällen har lyft frågan i riksdagen och som under tisdagen varit i kontakt med utredningstjänsten.
– Trots regeringens ständiga hänvisning till straffskärpningen gällande beställaransvar, går det inte att finna ett enda fall som lett till fällande dom, anmärkningsvärt, menar han.

Frustrationen hos Morell går inte att ta miste på.
– Jag har nu lämnat in en interpellation till Tomas Eneroth. Min fråga till statsrådet är mycket enkel – vilka åtgärder avser statsrådet vidta för att säkerställa syftet med den skärpta lagstiftningen gällande beställaransvar?

Senast den 11 mars ska Eneroth återkomma med svar.