Marie Dahl är kommunikationsansvarig på Schenker Åkeri AB (SÅAB).
– Det är ett led i vårt kvalitets- och hållbarhetsarbete där trafiksäkerhet är en viktig pusselbit, säger hon.

Men eftersom de bara installerade alkolåsen i nya bilar, förstod de att det skulle ta minst tio år innan alla bilar skulle ha alkolås.
– Då började vi att införa slumpmässiga alkotester på vår egen personal, berättar Marie Dahl.
Det är fler åkerier än det egna som trafikerar DB Schenkers terminaler, men den personalen fick man inte testa eftersom de inte hade arbetsgivaransvar för dem.

Redan från början var facket positiva till att SÅAB testade sin personal. Ett av skälen var att åkeriet erbjöd ett omfattande rehabprogram om någon skulle blåsa positivt. Ett annat skäl var att åkeriet valde alkolås inne i bilarna istället för vid nyckelskåpen på kontoren som vissa andra arbetsplatser gjorde vid den här tiden.

Att välja bort alkoblås vid nyckelskåpet, hade en integritetsaspekt utöver att vilja ha kontroll hela vägen.
– Vi ville ha ha koll på nykterheten under hela arbetspasset och vi tyckte att det kunde vara känsligt om någon blåste positivt inför sina kollegor, säger Marie Dahl.
Med ett skåp finns ju också risken att någon öppnar skåpet och att flera chaufförer sedan tar sina nycklar utan att blåsa själva, konstaterade de.

2004 var alkolåsen dyra att installera. I dag ligger ett alkolås med hög kvalitet på mellan 15 000 och 20 000 kronor.
– Så om man inte vill att chaufförer ska ha möjlighet att köra berusade, ser jag ingen anledning för något åkeri att avstå från att installera alkolås i sina bilar, avrundar Marie Dahl på SÅAB.