Idag åkte vi in till Helsingborg för att fråga hur chaufförer från olika länder upplever att de påverkas av Covid-19 i sitt yrkesutövande. För detta ville vi ställa frågor både till svenska förare och förare som kör i internationell trafik. Det första hindret vi måste överkomma för att få svar på våra frågor, var att hitta internationella förare som vi kunde kommunicera med.

Vi träffade till slut en spansk chaufför, Hilario Sanchez, som konstant kör från Spanien på övriga Europa och inte minst Sverige. Han berättade att det är en hel del kontroller. Luxemburg är ett land han nämner som vill ha koll på flödet.
– Men när jag ska köra in från Danmark till Sverige är det enkelt, men när jag passerar gränsen, oavsett håll, mellan Danmark och Tyskland, då är det verkligen rejält med kontroll, säger han till oss.

Mikael Johansson kör för Aldos Åkeri. Märker du av Covid-19 när du jobbar?
– Nej, faktiskt inte alls. Vi kör som aldrig förr, säger han medan han hälsar på oss med armbågen.
Han vill att vi talar med åkeriet som kan ge en bredare bild av situationen, så vi ringde Ronnie Hellström som berättade att man på åkeriet har infört restriktioner och att utomstående måste stanna utanför dörren.
– Våra chaufförer vittnar om att det på företag finns särskilda ”spritrutor”, att det tillhandahålls engångshandskar och att fraktdokument sticks ut till förarna genom en springa under rutan på kontoret, så jo, visst märker många förare av att det är annorlunda nu, säger han.

Vi stannade till på kontrollplats Långeberga i Helsingborg där yrkestrafikgruppen var på plats. När vi kom dit, ser vi att det redan lastats av gods och ett antal fordon, såväl lätta som tunga, stod parkerade.

En chaufför i en svensk lättlastare såg måttligt road ut när vi närmade oss honom, men vi ville inte tala med honom idag och kanske var det lika bra eftersom åkeriet inte tänkte godta att de påkommits med överlast utan istället dra det inför Tingsrätten. Ett ryskt trailerekipage hade också hamnat i problem, men han ville gärna tala med oss – om vi bara kunnat tala ryska.

Vi frågade polisen på plats om de tyckte trafiken förändrats i Covid-19:s kölvatten och det tyckte de. För cirka två veckor sedan minskade den utländska trafiken markant, men denna vecka tycks det börja återhämta sig igen, säger de.

På kontrollplatsen stod även Agris Buklagin från Lettland. Han talade tyska och berättade att det är mycket kontroller vid gränspassager.
– Den största kontrollen jag varit med om, var i Klaipeda på väg in till Litauen, säger han.

Innan vi åkte hem, träffade vi Hasse Johansson från Västra Götaland som kör nästan enbart farligt gods och märker mycket av restriktionerna företagen infört.
– När jag kommer till ett företag kan det stå ett telefonnummer på grinden som jag ska ringa för att trucken ska komma ut och lossa. På andra platser lägger jag frakthandlingarna på ett bord, truckföraren skriver på utan att röra vid pappret och sedan får jag ta dokumenten igen. Jag tycker det är mycket bra, säger han.

Hasse var besviken på både regeringen och myndigheterna för att de enligt hans uppfattning inte gör tillräckligt.
– Vi måste alla hjälpas åt för att hindra smittspridningen, men då kan inte folk resa på fjällsemester mitt under värsta av viruset, säger han med eftertryck.
Själv kände han sig trygg på sin arbetsplats och tror inte det är här han kommer att smittas, men, som många andra, har han en hustru som möter andra människor i sitt yrke.

Tycker du att regeringen och myndigheterna ger dig tillräckligt med information?
– Nej. Det känns som att de mörkar mycket och Anders Tegnell på Folkhälsomyndigheten har förbrukat allt mitt förtroende, avrundar han innan han kör vidare efter att ha hållit sin rast.