Läkaren satte 1988 in medicinering som används för epilepsi och Roland fick se sina tunga behörigheter indragna i fem år och för personbil i två år.
– När jag efter fem år fick börja köra igen, sade läkaren att jag inte behövde fortsätta med medicinen, men jag valde att använda både livrem och hängslen för att inte riskera en ny femårsperiod, säger Roland.
Peter Nertling, som vi också skrivit om, valde att göra likadant. Ett val som skulle komma att straffa även honom när den skärpta tolkningen av EU:s hälsokrav för tyngre behörigheter infördes. Hans läkare skrev i intyget att återfallsrisken är cirka 2 procent, alltså lägre risk än för den som aldrig haft ett epilepsianfall.
Neurologen sade till Roland att det var ofarligt att medicinera även om han inte hade anfall.
– Så jag fortsatte och något om någon dispens för detta, har jag aldrig fått höra. Inte ens av Transportstyrelsen när jag förnyade mitt körkort 2015 och då hade ändå nya regler inträtt 2010.
Roland har inte heller gått på årliga uppföljningar. Däremot bytte han medicin 2014 på grund av avvikande saltvärden och då gjordes ett EEG som var helt normalt. 2015 var det dags att förnya körkortet igen vilket inte innebar några som helst problem.
– Hade man då flaggat för att ändringar var på väg, hade jag ju slutat medicinera, säger han.
Oktober 2019 ska körkortet ännu en gång förnyas och redan i januari skickade Roland in sina papper till Transportstyrelsen. I juni månad kom beskedet att Transportstyrelsen drar in hans tunga behörigheter.
– Jag fick alltså köra nästan sex månader innan de helt plötsligt ansåg att jag var olämplig och då visste de ändå om att jag tog medicin eftersom jag ringde till dem under den tiden, säger Roland.
Roland gör i oktober 2019 åter en EEG-undersökning som fortfarande är normal och överläkaren på aktuell neurologmottagning skriver att det inte finns några medicinska hinder för honom att fortsätta ha sina behörigheter samt att han redan 1992 kunde ha slutat medicinera.
– Jag har straffas två gånger med totalt 15 år för samma sak. Det är ju inte mitt hälsotillstånd som förändrats – det är tolkningen som ändrats och därför är det inte okej, säger han.
Roland företräds av Sveriges Åkeriföretags jurist Fredrik Engström och en överklagan ligger nu i Kammarätten. Roland har även, tillsammans med jurist Engström, varit på interpellation i Riksdagen med relevanta politiker. Efter interpellationen samlades man för ett informellt möte.
– Dock ansåg sig infrastrukturminister Tomas Eneroth inte ha tid för mötet och han svarar inte heller på min korrespondens, säger Roland.
Jurist Fredrik Engström säger att Rolands och de andras situation är komplicerad. Vore det inte rimligt att införande av EU:s skärpta hälsokrav som kom 1 augusti 2017, hade skett långsammare så att dessa förare kunnat fasas ut?
– Det var därför Transportstyrelsen hade den så kallade ”farfarsregeln”, men när EU insåg att den fanns, fick Sverige backning och kunde inte längre använda sig av den regeln, säger Fredrik Engström.
Skärpningen kom in lite bakvägen i det tysta och märktes inte förrän de första förarna drabbades. De två huvudsakliga kraven som nu ställs är att personen ska ha varit anfallsfri i tio år och utan medicin i lika många år.
– Svårigheten med att sluta med medicinen ligger kanske inte i att personerna är rädda för nya anfall. När de slutar ta medicin riskerar de nämligen att från läkarhåll under sex månader förlora rätten att framföra alla typer av körkortspliktiga fordon för att läkaren vill se att övergången sker symptomfritt.
Fredrik Engström säger att det finns möjlighet att ansöka om att få förkorta de tio anfallsfria åren eller kravet på tio års medicinfrihet.
För att söka en sådan dispens, torde det krävas att en dom där fortsatt högre körkortsbehörighet nekas, alltså vunnit laga kraft och att det negativa beslutet inte går att överklaga längre.
Nu ligger Roland Brandts ärende i Kammarrätten och man inväntar resultatet därifrån och i Bryssel har EU-kommissionen fått frågan av Peter Lundgren (SD) om huruvida den svenska tolkningen är rimlig.
– Sista ordet är inte sagt förrän allt är över och jag ser med intresse fram emot Kommissionens svar. Kanske svaret kan hjälpa saken framåt, avrundar jurist Fredrik Engström på Sveriges Åkeriföretag.