- Vi tror att utfallet kan bli bättre om det finns ett närmare samarbete med branschen, säger Pontus Thuresson, vd Svenska LCV-föreningen
Rapporteringen av klimatsatsningarna i media har stundtals varit närmast tragikomisk. Vi har fått läsa att klimatbonusen har fungerat som ett effektivt smörjmedel för en omfattande export av de fordon som regeringen vill se fler av i Sverige. Förra året insåg plötsligt finansministern att hon tycker om husbilar och gav Skatteverket i uppdrag att hitta mer flexibla regler för dessa. Även om vi applåderar förmågan att tänka om är detta ett tecken på något verkligt bekymmersamt. Förslagen är inte väl genomtänkta från början.
För ungefär en månad sedan, publicerade Riksrevisionen granskningsrapporten Statliga åtgärder för fler miljöbilar (RiR 2020:1). Kritiken mot regeringens satsningar på stöd till miljöbilar var minst sagt svidande, både när det gäller förslagens innehåll i sig och genomförandet av förslagen.
Av rapporten framgår bland följande:
”Riksrevisionen har granskat regeringens styrmedel och granskningen visar att styrmedlen för köp och ägande av miljöbilar inte är effektivt utformade och framstår som kostsamma i jämförelse med andra åtgärder som används idag för att minska transportsektorns koldioxidutsläpp. Styrmedlen har införts utan att regeringen tagit fram samhällsekonomiska konsekvensanalyser. Regeringen har vidare inte skapat långsiktiga och förutsägbara villkor för nybilsköp och bilinnehav. Detta har minskat riksdagens möjlighet att fatta välinformerade beslut, vilket riskerar leda till att dessa fattas på felaktiga grunder och att icke önskvärda effekter uppstår efter genomförandet.”
Våra medlemsföretag arbetar med lätta lastfordon och anpassar dessa efter kundspecifika önskemål. Det kan handla om att fordon behöver utrustas med skåp och hyllor för hantverkare, med utrustning för färdtjänst eller för att användas som räddningsfordon. Denna del av fordonsindustrin är kritisk för många viktiga samhällsfunktioner. Den står dessutom för många jobbtillfällen. Ändå saknades analyser av hur våra medlemsföretag påverkas av bonus malus-systemet. När detta system kombinerades med de nya mätmetoderna för utsläpp, WLTP, fanns inte heller några riktlinjer för hur våra företagare skulle agera. En stor osäkerhetsfaktor var vilka anpassningar av fordonen som medförde att de behövde besiktigas igen. Vi fick många telefonsamtal från företagare som undrade vad som egentligen gällde.
Tillsammans med BIL Sweden, Fordonsbesiktningsbranschen och Transportstyrelsen fick vi i stort sett gissa oss fram till hur reglerna ska tillämpas. Å ena sidan är det glädjande att branschorganisationer och myndigheter tar ansvar genom ett gott och konstruktivt samarbete. Riktlinjerna som vi tillsammans fått på plats har skapat en ordning att förhålla sig till i avvaktan på att mer formella föreskrifter hinner tas fram. Å andra sidan är det under all kritik att vi ska behöva gissa oss fram till den rimligaste tillämpningen när regelverket inte är anpassat till verkligheten.
Vi vill ta vårt ansvar och bidra till att minska klimatpåverkan. Inför nästa förändring av regelverken för våra verksamheter ber vi därför regeringen att involvera oss i ett tidigt stadium. Vi finns här, redo att hjälpa till i utredningar och remissrundor, för att hitta fungerande regelverk. Den grad av osäkerhet som de senaste förändringarna medfört anser vi är skadlig för näringslivet. Den riskerar också att undergräva trovärdigheten i klimatarbetet. Som i många andra situationer i livet handlar det inte bara om att springa snabbt, man måste springa åt rätt håll också. Låt oss hjälpa till med det vi kan, för att kommande satsningar ska lyckas bättre.