Oscar Persson körde den 3 mars från Göteborg, gick ut via Trelleborg-Rostock och vidare ner mot Italien. Märkte du av något vid gränspassagerna?
– Nej, inte mer än en del varningstexter om att chaufförer inte fick ha direktkontakt med personal. Jag hade nog väntat mig att märka mer, säger Oscar som dock noterade att en del rastställen stängde tidigare än normalt.

I Italien lastade han upp och tog sig hem med bland annat tåg genom Österrike, men i övrigt var allt som vanligt och han landade i Göteborg efter en veckas bortavaro.
– Allt det där med karantäner och annat media berättar om, det fick jag höra om först när jag kom hem igen, säger han. Däremot var personalen på det svenska företaget där jag lossade godset från Italien lite tveksamma till mig och ville inte ha direktkontakt.
Han kände det inte som att han ”hann med sista tåget” hem och blev förvånad över att de stängde gränsen kort efter att han passerat.

Hade du idag gjort samma resa om du blivit tillfrågad?
– Ja, det hade jag. Det är alltid kul att se hur det ser ut på andra sidan av vad sociala- samt vanlig media säger och godset behöver ju förflyttas så att inte allt bara stoppas. Jo, det hade varit lite intressant att göra det igen, avrundar Oscar Persson.

Uttrycket att hinna med sista tåget, blev relevant när vi talade med en italiensk chaufför bara någon vecka tidigare och återigen idag. Sergio Grujic är för många bekant som en del av italienska Agorá 2.0 Mobilitazione nel Trasporto som har ett nära samarbete med Truckers International Association, TIA. Sergio berättar att förhållandena snabbt förändras i takt med att Covid-19 ökar sin närvaro i Italien. Det gör att chaufförslivet på vägarna ständigt blir besvärligare.

Sergio berättar om rekommendationer för chaufförer såsom att inte sitta på toalettstolar och att inte skynda sig tillbaka till lastbilen utan att ordentligt tvätta händerna först. Man ska hålla sin lastbilshytt ren och organiserad samt se till att ha med sig eget vatten.
– Viruset fastnar på ytor vi ofta rör vid med händerna varför man ska öppna dörrar med armbågen eller använda engångshandskar. Ytor man ofta rör vid, ska spritas, säger han.

På många företag är förare förbjudna att lämna hytten. Lastning och lossning görs istället av personal på plats, utrustade med handskar och ansiktsmask.
– De till och med öppnar och stänger såväl dörrar som kapell och toaletter är inte ofta tillgängliga för chaufförer på sådana företag, säger Sergio vidare.
Om man vill kontrollera lastningen innan man lämnar en terminal, rekommenderas att använda engångshandskar.

Livet på vägarna blir alltså ständigt svårare i takt med att rastplatser med servicestationer stänger ner delar av sin verksamhet. Här kan man dock fortfarande finna toaletter, men restaurangerna är oftast stängda. Det finns emellertid vissa restauranger som kommer ut till lastbilarna med beställd mat, berättar Sergio.

Han är bekymrad över vad han upplever som att  chaufförernas hälsotillstånd får för lite uppmärksamhet. Chaufförerna reser mellan regioner i Italien samt in och ut ur landet.
– Det gör de utan att några hälsokontroller alls utförs även om de kör i de mest infekterade områdena. De kan till och med åka hem till sina familjer utan karantän, säger Sergio.

Har du kunnat åka hem till din familj? Svaret är trist, men visar på ett ansvarstagande.
– Nej. Jag har bestämt mig för att stanna i lastbilen eftersom två personer i min närhet hemma, väntar på hjärtkirurgi. Jag vågar inte ta den risken. Vi kan inte göra mer än att köra allt vad vi kan inte bara för åkeriets skull, utan även för människorna, för landet och hela Europas skull, avrundar Sergio Grujic.