Politikernas löfte om ”klampning på riktigt” blev som bekant ”klampning, men inte riktigt på riktigt”. Att förskotten på sanktionsavgifter för till exempel otillåtet cabotage trots allt rullar in, beror till stor del på engagerade och ”pedagogiska” poliser och bilinspektörer. Ett färskt exempel på det har vi hämtat från trafikpolisen i Helsingborg.

Förra fredagen, den 15 maj, vinkar trafikpolis Farid Umeflod med sig ett ekipage in för kontroll på Långeberga kontrollplats vid Helsingborg. Dragbilen är registrerad i Lettland, trailern tillhör ett svenskt uthyrningsföretag.

Godset var inte tillräckligt förstängt och spännbanden som använts för att spänna fast godset hade i många fall sett sina bästa dagar. Liksom ett av däcken på trailern.
– Dessutom kan vi konstatera att det rör sig om en otillåten cabotagetransport, förklarar Farid.

För den lettiske chaufförens del resulterade kontrollen i böter för den dåliga lastsäkringen, 1 500 kronor kostade det honom.
– Böter för det dåliga däcket på trailern skickar vi till trailerns ägare, berättar Farid Umeflod.

Vad gäller cabotaget, blir det rent juridiskt åkeriägarens uppgift att betala förskottet på sanktionsavgiften om 40 000 kronor. Men dialogen med speditören blir omfattande.
– Jag tror att jag pratade med sex eller sju olika personer som alla ville att jag redogjorde för vad som var fel, säger Farid.

Några pengar syns inte till under fredagen och därför beslutar sig polisen för att ta med sig ekipaget och ställa upp det utanför polishuset i Helsingborg, där man också klampar dragbilen.

Maximal tid för klampning i ett sanktionsärende som detta är 36 timmar. Och den tiden löpte ut på natten mot söndagen och klampen monteras därför av.

På måndagen när Farid Umeflod kommer till sin arbetsplats är gatan tom. Och inga 40 000 kronor har betalats.
– De lämnade helt enkelt platsen trots order om att stanna kvar tills betalning hade skett, berättar Farid.

Något senare ringer en representant för speditören upp Farid på nytt.
– Jag förklarar då för vederbörande att ett problem nu har blivit två. Dels att pengarna inte har betalats, dels att åkeriet har gjort sig skyldiga till överträdelse av myndighets bud.

Därefter följer en pedagogisk förklaring där Farid Umeflod berättar om vilka konsekvenser handlandet kan få för samtliga inblandade.
– Strax därpå betalas förskottet.

Enligt vad tidningen Proffs erfar har den fysiska fastlåsningen av ekipaget inte haft någon större påverkan på utfallet av ärendet. Istället kan det tillskrivas en engagerad trafikpolis att pengarna betalades in. Och det här fallet är inget unikt i det avseendet, även på andra håll i landet kan vi se samma mönster.

Ett cabotageärende innebär ofta många timmars arbete för poliser och bilinspektörer innan det kan avslutas. Ett jobb som en klamp hade kunnat sköta till stor del på egen hand. Om den fick sitta kvar så länge som behövs, vill säga.

Den avslutande frågan till ministrar och beslutsfattare är given; När kan vi förvänta oss ”klampning på riktigt”?