Cabotagesanktion betalades rekordsnabbt

Trots att cabotagetransporter i Sverige enligt EU:s statistikdirektorat Eurostat är ovanligt, är det desto vanligare att polisen avslöjar otillåtna cabotage. Om det beror på att statistiken är uppåt väggarna eller att den svenska trafikpolisen och dess bilinspektörer är väldigt ”pricksäkra”, överlåter vi till er läsare att avgöra.

När Proffs pratar med trafikpolisen i Helsingborg, kan vi konstatera att de på två dagar i förra veckan har avslöjat två olagliga inrikestransporter.
– Ja vi tog en i onsdags och en i torsdags, berättar trafikpolis Lars-Göran Samuelsson.

Onsdagens ärende blev något av ett rekord förklarar Lars-Göran vidare.
– Det tog inte många minuter innan förskottet på sanktionsavgiften, 40 000 kronor, betalades. De vi hade kontakt med var mycket tillmötesgående och vi kunde därför avsluta ärendet väldigt snabbt.

Inte heller torsdagens cabotageärende tog speciellt lång tid.
– Det tog några timmar innan pengarna kom, förklarar Lars-Göran Samuelsson och tillägger att några klampar aldrig behövde plockas fram.

Båda transporterna kunde fortsätta efter att nya, ”lagliga” dragbilar hade tagit över de respektive trailrarna.

Även om Lars-Göran är tacksam över att ärendena kunde hanteras snabbt, är han ändå fundersam över det faktum att otillåtna cabotage är så vanliga som de bevisligen är.
– Jag förstår inte hur transportörerna kan ha så dålig koll på vilka regler som gäller. Det är minst sagt obegripligt då dessa sysslar med internationella transporter på daglig basis.

Onsdagens ärende handlade om en bulgarisk dragbil med dokumentationsbrister. Torsdagens rörde sig om en tysk dragbil som hade kört för många inrikes transporter.

Enligt vad tidningen Proffs erfar, finns det inte någon pålitlig statistik om hur många cabotagetransporter som rullar i Sverige. Eurostat, generaldirektoratet inom Europeiska kommissionen vars uppgift är att sammanställa och redovisa officiell statistik för Europeiska unionen och dess medlemsstater, säger att det rör sig om en försvinnande liten del av vägtransporterna.

Detta till trots avslöjas det ena otillåtna cabotaget efter det andra. Och om otillåtna cabotage är vanligt, väcks så klart frågan hur många ”tillåtna” cabotagetransporter som rullar? En annan fråga är om vi inom överskådlig framtid får veta hur det ligger till? Vi får troligtvis ställa vårt hopp till Cabotagestudien eftersom begreppet ”ordning och reda på våra vägar” endast verkar vara väl inövad retorik hos våra politiker.