Det var vid 20-tiden tisdagen den 2 juni som speditörens ekipage siktades på E20 i höjd med Kjula i riktning mot Eskilstuna och trafikpolis Björn Thunblad hämtade in ekipaget. Rätt tidigt under kontrollen anade de att något inte stämde då föraren hade mycket bristfällig dokumentation.
– Han visade upp CMR för endast fyra dagar tillbaka, men sade att han kört bilen i sex veckor i Sverige. Dessutom saknades det CMR för inkommande internationell last, säger Björn Thunblad.
Enligt föraren fanns alla dokumenten i Riga, Lettland.

När de förklarade för föraren vikten av att kunna uppvisa hur man har kört och vilka transporter man genomfört, kom det snart fram ytterligare CMR för två veckor tillbaka. Dokumenten uppvisade olika brister i form av exempelvis avsaknad av datum och på vissa saknades uppgift om vilken terminal trailern hämtats på.

Dessutom fann man att två transporter varit för långa för att rymmas inom kombidirektivet. En resa mellan Oskarshamn och Södertälje är ett sådant exempel. Därmed hade kontrollen landat i ett misstänkt otillåtet cabotage med en sanktionsavgift om 40 000 kronor som skulle betalas samt att dragbilen måste bytas ut.

De visade kartbilder för föraren på de sträckorna som varit för långa.
– Föraren svarade ”jag vet” eftersom han hade varit fullt medveten om att så varit fallet, men har kanske inte haft någon större möjlighet att protestera, säger Björn Thunblad.
Thunblad och hans kollegor träffar frekvent på den här typen av transporter, ofta utförda av denna speditör, och möter då förarnas reaktioner. I detta fallet fick Thunblad en magkänsla av att föraren kan ha blivit tillsagd att inte säga något.

Det är beklagligt att uppdragsgivarna spelar på det här och chansar. Det är uppenbart att det går med vinst ändå eftersom de fortsätter, menar Björn Thunblad.
– När vi träffar förarna är vi också väldigt tydliga med att tala om för dem att det inte är de som gjort fel, säger han.
Föraren var som vanligt vid dessa tillfällen mycket artig och man hyser inget agg gentemot förarna.
– Vi vet att problemet ligger någon annanstans. Vi uppskattar när förarna är ärliga och tydliga. Och åter, en magkänsla av att de i vissa fall har fått instruktioner kring hur de ska bete sig vid en kontroll, säger han.

Björn Thunblad menar att lagstiftningen inte räcker till. Den aktuella speditören har vid flera tillfällen rapporterats för beställaransvaret, men ärendena har, vad vi erfar, ännu inte hanterats av åklagaren.
– Det behövs en dom, helst ett prejudikat från Hovrätten, annars kommer detta att fortsätta, säger han.
Varje dag lägger yrkestrafikgruppen tid och resurser på dessa ekipage för att få bukt med det, men alla i rättssystemets kedja måste dra sitt strå till stacken för att få en förändring till stånd, anser han.

För en redan underbemannad yrkestrafikgrupp är det alltså tids- och resurskrävande att om och om igen stoppa den här typen av överträdelser där den aktuella speditören sticker ut.
– Med just denna speditör är problemet ofta förekommande då de inte delar Transportstyrelsens och polisen tolkning av kombidirektivet, säger Björn Thunblad.

Några pengar kunde inte sättas in på kvällen. Anledningen lät lite kryptisk, tyckte Thunblad.
– De sade att ”betalningsmöjligheten fanns kvar på kontoret”. Vet inte vad de menade med det mer än att det inte skulle komma några pengar där och då varför vi satte på klampen, säger han.

Vid lunchtid den 3 juni betalades sanktionsavgiften och dragbilen kunde lämna landet.
– Med de smarta färdskrivarna kanske vi kunde få en möjlighet att följa upp att dragbilen verkligen lämnar Sverige, avrundar Björn Thunblad.