Vi skrev en artikel om kustbevakarnas frustration över att inte få använda IMDG-koden. Runt 40 procent av alla lastbilar de inspekterar, ofta lastade med brandfarliga ämnen och gifter, har brister i säkerheten. Möjligheten att straffa regelbrytarna försvann och efter riksåklagarens beslut nu, förblir det så tills vidare.

Kustbevakningen har dragit saken genom alla instanser, men dessa har gått på samma linje – koden får inte användas då den är skriven på engelska. Slutligen tar Kustbevakningen saken till riksåklagaren för en överprövning av beslutet. Den 17 juni kom domen: ”I de fall som ett straff följer av en överträdelse av författningen måste denna vara avfattad på svenska för att legalitetsprincipens krav ska vara uppfyllda”. Riksåklagarens beslut kan inte överklagas.

Den myndighet som det vilar på att översätta IMDG-koden erfar vi är Transportstyrelsen och vi tar kontakt för att fråga om det är något fel på själva IMDG-koden eftersom den inte översätts, men så är inte fallet. Att den inte får användas beror helt och hållet på att den inte är översatt till svenska.

Transportstyrelsens förklaring till att IMDG-koden inte översätts är att i samband med ändringen av föreskrifterna år 2015, bedömdes att de feltryck som ofrånkomligen uppstår vid en översättning av en så omfattande mängd text, ledde till problem i tillämpningen av koden.
– Vidare var användbarheten av en svensk översättning ifrågasatt bland annat eftersom vissa handlingar som krävs enligt koden måste vara på engelska, förklarar Transportstyrelsen.

Slutligen konstaterades att resursåtgången för att ta fram en översättning till svenska var betydande och återkommande eftersom koden uppdateras vartannat år. Transportstyrelsen hänvisar till konsekvensutredning – ändring av IMDG-föreskriften (TSFS 2013:106)

Så länge IMDG-koden inte finns på svenska, kan den alltså inte användas. Vilka konsekvenser ser Transportstyrelsen det kan få för sjö- och vägsäkerhet?
– Det kan vi inte svara på. Såvitt vi känner till, pågår ett arbete med att se över konsekvenserna av de straffrättsliga bedömningar som gjorts och vad dessa får för konsekvenser för Transportstyrelsens regelgivning, säger Transportstyrelsen.

Vi ställde en avslutande fråga om huruvida Transportstyrelsen tycker det är problematiskt att de som bryter mot farligt gods-reglerna till sjöss, idag inte kan straffas. Den frågan lämnades obesvarad.

Kustbevakningen ser ändå positivt på riksåklagarens klargörande.
– Det är viktigt att få en tydlighet i vad som gäller beträffande möjligheterna att få till lagföring vid brott mot IMDG-koden, säger man.
Kustbevakningen kommer att ta en förnyad kontakt med Transportstyrelsen då de har uppfattningen att IMDG-koden bör översättas till svenska.

Kustbevakningen arbetar med olika typer av lagstiftning i hamnområdet, exempelvis enligt ADR, och försöker på olika sätt kompensera det faktum att man inte kan få till en lagföring vid brott mot IMDG-koden. Kustbevakningen anser att det är bekymmersamt att de inte kan få någon lagförd vid brott mot koden.

När det gäller sjösäkerheten så har Kustbevakningen sedan tidigare konstaterat ett stort utfall, det vill säga att de har upptäckt mycket brister, i deras arbete med IMDG-koden.
– Utfallet pekar på att cirka 40 procent av kontrollerade lastbilar har brister enligt IMDG-koden. Nu när ingen kan lagföras för brott mot IMDG-koden, finns det en risk att bristerna ökar och det innebär i vart fall inte en förbättrad sjösäkerhet, avrundar Kustbevakningen.

Den som vill läsa hela domen, kan begära ut densamma från Åklagarmyndigheten, ärendenummer AMR-3739-20.