Tomas Karlsson säger att visst kan vanliga stänkskydd samla på sig snö och is, men det går åtminstone att kicka loss klumparna när man tar ett varv runt ekipaget. Med sprayskydd sitter det som berget, säger han och tillägger att de flesta skärmar är i plast och tål inte för mycket extra tyngd.
– På min trailer har två stänklappar slitits loss av överbelastning, säger han.

Plastomer är, vad vi erfar, de enda svenska tillverkarna av antispraystänkskydd i Sverige. Vad säger de om lagen? Johan Nyhlén är försäljningschef på Plastomer och berättar att 1991 kom ett EU-direktiv som blev lag i Sverige 2005. 1991 fanns det bara ett företag i Europa som hade den typen av antispraystänkskydd. Johan Nyhlén ger oss sina upplevelser om bakgrunden till lagen som kom 2005.

Enligt hörsägen lyckades det europeiska företaget få EU att anamma deras produkt som en form av standard.
– Standarden utformades efter hur den befintliga och enda modellen såg ut vid den tidpunkten, säger han.

Stänkskydd omfattas idag av flera olika parametrar som exempelvis höjd, bredd och hårdhet oavsett material.
– Stänkskydden får inte böja sig mer än en decimeter bakåt vid ett drag av 3 Newton per stänkskyddsdecimeter i bredd. Det är väl vad stänkskyddet av 1991 hade, säger Nyhlén.
Med andra ord menar han att det befintliga stänkskyddet utan vidare diskussion blev ramen för vad som skulle gälla.

Vad ytan som ska fånga upp stänk ska klara av, testas i EU-certifierade laboratorium. Varje utveckling av, eller ny produkt, måste typgodkännas.
– Det standardiserade laboratorietestet har 13 hårda vattenstrålar (0,675 l/s) som ska pricka en yta som är 750 millimeter i höjd och 500 millimeter i bredd. 70 procent av vattnet ska då rinna i princip rakt ner utan att studsa eller stänka åt sidorna, säger Johan Nyhlén.

Att det skulle bli problem med antispraystänkskydd insåg Plastomer redan från början. Lagen skulle komma 2005 och Plastomer var de enda som lade in en protest mot detta 2004.
– Vad vi hörde, så kom det samtidigt en remiss om att endast två extraljus skulle tillåtas vilket orsakade massiva protester varpå fokus troligen helt försvann från stänkskydden, säger Johan Nyhlén.

Förare reagerade dock tidigt på att det nya stänkskyddskravet inte var bra då de var såväl dyrare som tyngre. Stänkskydden är också väl hårda för det Nordiska vinterklimatet vilket leder till att de lättare går av vid hård kyla och belastning av is och snö. Miljöperspektivet finns också då snö- och istyngda stänkskydd ger en ansenligt ökad vikt och därmed högre bränsleförbrukning.

Johan Nyhlén berättar att när lagen kom hade man kunders stänkskydd sedan tidigare med olika företagsloggor på och de kunde inte börja göra ett nytt stänkskydd och kasta bort de befintliga som skulle bli värdelösa.
– Lösningen blev ett tvådelat stänkskydd där loggorna fortfarande fungerade och samtidigt uppfylde de nya kriterierna. Vi fokuserar på att de som använder vår produkt ska tycka den är bra och föra budskapet vidare till tillverkare och påbyggare. Användarna utvecklar produkten, säger han och tillägger att det här med loggor är man bra på och tycker är kul att göra.

När lagen kom fanns det heller inga antisprayskydd som monterades i aluminiumskena, något som nära nog är standard i Norden. Lösningen blev en tvådelad modell, vilket Plastomer var först med att få EU-typgodkänt. För att fullfölja lagkraven, måste man komplettera med en nålfiltsliknande matta inuti skärmen, ett lätt material som är så slätt som möjligt för att så lite som möjligt ska fastna på den. Sedan fästs stänkskyddet med antisprayytan i aluminiumskenan som vanligt.

Hur ser du på trafiksäkerheten när det tappas snö- och isklumpar från stänkskydd?
– Det är naturligtvis inte bra, särskilt inte om ett helt istyngt stänkskydd lossnar. Det kan åsamka stor skada på fordon och förare som kommer i vägen, säger Johan Nyhlén.
Han berättar om en undersökning gjord i USA (NHTSA-report to congress March -20) om den här typen av stänkskydd. De kom fram till att tapp från antisprayskydd orsakar större fara för trafiken än vad vattendimma gör.

Hur gick det med er protest?
– Vi åberopade den amerikanska undersökningen, men bemötandet vi fick kändes som att man ansåg att vi protesterat för egen vinnings skull. Det fungerade ju i Europa och ingen annan hade protesterat. Att det blev sådant totalt fokus på extraljusen, bidrog definitivt till att antisprayskydden blev lag, avrundar Johan Nyhlén.

Transportstyrelsen säger att kravet på mattor kommer genom direktiv 91/226/EEG. Grunddirektivet infördes i Sverige 2003 med tillämpning från och med 2005. Direktivet har därefter utvecklats och den nationella tillämpningen följer kraven i direktivet i likhet med all annan reglering som införs genom direktiv. Hur man resonerade kring effekterna, för- och nackdelar med mattorna, hänvisar man till den konsekvensutredning som kommissionen gjorde när kravet infördes.

Är det en bra åtgärd med tanke på hur snö och is klumpar sig på dessa stänkskydd och dessutom ökar bränsleförbrukningen?
– Åtgärden är antagligen bra generellt, men om anordningarna försvårar användning för vissa fordon kan dessa undantas från krav, säger Transportstyrelsen.

Det är stor skillnad på hur mycket is och snö som fastnar i mattorna beroende på hur mattorna ser ut. Är det kanske så att det bör undersökas vilka mattor som ger minst biverkningar och att en standard sätts? ”plastgräsmattan” hör till dem som samlar på sig mycket.
– Ingen standard sätts genom kravet som är funktionsbaserat och exempelvis plastgräsmattan är bara en teknisk lösning. Andra lösningar kan vara tänkbara så länge de uppfyller kravet, avrundar Transportstyrelsen.

Vi kommer att utveckla ämnet i en kommande tidningsartikel.