I Vägtrafikfokus som sändes från Elmia den 2-3 juni, deltog även Henrik Sternberg, logistikforskare på Iowa State University, USA, tillika ”pappa” till Cabotagestudien vars femte version rullades ut 2020. Under Vägtrafikfokus presenterade han delar av de nya analyser som gjorts från datainsamlingen.
Även om de tidigare genomförda cabotagestudierna har rönt medialt och i viss mån politiskt intresse, blev det version fem som utan motstycke fick omfattande medial mediabevakning på alla nivåer och har nått ut även till allmänheten på ett sätt som kommer att göra det svårt att ducka för informationen.
De tidigare studierna visade verkligheten och användes av många politiker och företag. Effekten blev bra och flera partier tog till sig underlaget Cabotagestudien erbjöd och de byggde sina förslag utifrån materialet. Tyvärr fanns det partier som inte använde materialet, men den uppmärksamhet Cabotagestudien nu har fått, kommer att göra det svårt för politiker att inte förhålla sig till informationen på något sätt.
Den senaste versionen av cabotagestudien har liknat de tidigare, men har under ytan varit ett helt annat och betydligt tyngre verktyg för alla frivilliga som taggat fordon. Den här gången har studien, utan att avanonymisera personerna som taggat fordon, visar att de representerar främst Moderaterna, Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna, men även alla andra politiska partier. Studien innehåller även en ny gränskontrollfunktion för när fordon åker in och ut ur landet. Dessutom visar taggningen om fordonet står stilla eller rullar vilket är till hjälp för städer som brottas med frågan om hur många utländska lastbilar som parkerar, eller rentav bor, i staden.
Lätta lastbilar på 3,5 ton har tidigare inte kunnat utskiljas, men i version fem ändrades det.
– Alla som läser lastbilstidningen Proffs vet att lätta lastbilar är ett reellt problem som ingen studerat. Nya systemet har en funktion för att skilja ut dessa fordon, sade Henrik Sternberg i en tidigare intervju.
Vi kontaktar Henrik Sternberg igen och säger ”äntligen har media fått upp ögonen på riktigt för Cabotagestudien!” Att genomslaget blivit så stort denna gång kan till viss del bero på att presentationen gynnats av att det rapporterats mycket om pandemin och att nu när det vänder, vill folk höra om något annat, tror Henrik Sternberg.
Han säger att under alla år Cabotagestudien funnits, har inte minst branschmedias rapportering om missförhållandena på vägarna haft mycket stor betydelse.
– Proffs har skrivit mycket om det, Transport också liksom andra. Det har inneburit att branschen är väldigt enad kring detta. Nu har kunskapen om cabotagetransporter även nått ut till gemene man på gatan, säger han.
Studien visar att något över 600 utländska fordon aldrig lämnar Sverige.
– Det är en mycket konservativ analys vilket innebär att det egentligen är fler, men dessa är säkerställda, säger han vidare och pekar på att färre personer taggade fordon denna gång.
Att färre deltog menar han kan bero på att det har hänt så litet politiskt trots de tidigare studierna.
– Det gör att färre personer blir motiverade att lägga ner tid på att tagga fordon. Det märkte vi i denna studien, säger han.
Redan efter första Cabotagestudien hoppades branschen att politiska beslut skulle fattas för att komma tillrätta med missförhållandena, men så blev det inte då. Senare har det kommit bland annat klampning i 36 timmar och sedan ett skärpt beställaransvar varav det sista inte klarade en juridisk granskning.
– Det behövs fler fysiska kontroller och att införa ett skärpt beställaransvar utan sådana kontroller och dessutom utan en tillräcklig juridisk text formulerad av Lagrådet, var att börja i fel ände, menar Henrik Sternberg.
Nu har Cabotagestudien ännu en gång lyft upp missförhållanden som behöver rättas till. Var ska man lägga krutet?
– Vi behöver lägga krutet på allt, på helheten. Från kontroller, lagskrivning, åklagarmyndigheten och även tekniken som behövs för att kartlägga allt som exempelvis lönekontroll och utstationering och många andra saker. I dagsläget har vi ingenting som fungerar som det ska. Vi kan inte ens få ut siffror från Transportstyrelsen om hur många trafiktillstånd de gett utländska fordon via nyttjanderättsavtal, säger Henrik Sternberg.
Henrik Sternberg summerar.
– Nu har vi gjort detta under åtta år och de har fått allt från regelefterlevnad, miljöeffekter sett över hela Sverige och lokalt samt en mängd andra data. Det finns ingenting mer vi kan ta fram längre i form av bevismaterial. Branschen har gjort sitt och alla tusentals taggande hjältar varav taggaren Krilleman med sina 20 000 taggar totalt sticker ut. Det finns inga ursäkter längre att inte vidta åtgärder – såvida man inte beslutar att strunta i åkerinäringen, avrundar han.