Han fortsätter och säger att han finner den nya och ökade beskattningen av förnybara och hållbara biobränslen förvånande och skapar osäkerhet för investerare.
– Det kommer tveklöst att försvåra omställningen och öka användningen av fossila bränslen. Det är helt fel tidpunkt att öka beskattningen på förnybara energislag när omställningen måste skyndas på. Det är helt enkelt oacceptabelt, säger han.

Skatterna på biobränslen finns i EU-kommissionens förslag till omarbetat energiskattedirektiv. Direktivet har hittills endast gällt miniminivåer för fossila bränslen och för elskatt, men kommissionen föreslår nu att också alla förnybara bränslen ska beläggas med minimiskatt.

Undantag ska kunna beviljas vid elproduktion och för avancerade biodrivmedel. Biodrivmedel från åkergrödor ska beläggas med hög skatt jämförbar med skatten på fossila drivmedel. För fasta biobränslen för värmeproduktion föreslås en skatt på cirka 16 kr/MWh eller 1,6 öre/kWh. Skatten ska tas ut när bränslena används i anläggningar större än 5 MW.

I klimatpaketet skriver EU att man vill satsa på fjärrvärme för uppvärmning men skatt på biobränsle kommer att missgynna fjärrvärme i förhållande till elvärme. Förslagen på olika skatt vid olika storlek på anläggning eller olikas skatt beroende på vilken råvara eller produktionsmetod som biodrivmedel framställs med, öppnar för en orimlig administration och kontroll, anser Gustav Melin vidare.
– Tillsammans med EU-kommissionens förslag till taxonomi och begränsningar för åkerbaserade biodrivmedel i Förnybartdirektivet, samt förslag om nya hållbarhetskriterier för skogsbaserade biobränslen, visar EU-kommissionen en brist på insikt om den potential som bioenergin har att bidra till klimatomställningen. Resultatet blir en långsammare omställning och svårigheter att nå de ambitiösa klimatmålen på ett kostnadseffektivt sätt. Den svenska regeringen bör avvisa förslagen om beskattning av biobränslen i den kommande behandlingen av energiskattedirektivet, avrundar Gustav Melin.