Begränsad potential att uppnå miljökvalitetsmål genom överflyttning av gods med dagens prioriteringar

Den politiska ambitionen att flytta över transporter av gods från väg till järnväg och sjöfart, har en begränsad potential att bidra till att uppfylla klimat- och miljömålen. Det sett till de investeringar i infrastruktur och teknik, framför allt på vägsidan, som gjorts och planeras samt de politiska beslut som fattats på nationell nivå och inom EU.

Det är en av slutsatserna för det nyligen avslutade forskningsprojektet som studerat hur överflyttning av gods kan bidra till att uppfylla miljökvalitetsmålen. Studien har genomförts av Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) och Göteborgs universitet, har pågått i drygt tre år och finansierats med medel från Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag till stöd för Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens kunskapsbehov.

Den nationella godstransportstrategin framhåller behovet om överflyttning och EU har ambitiösa mål. Fram till 2030 ska:
– 50 procent mer gods fraktas på järnväg
– 25 procent mer gods transporteras på inre vattenvägar och närsjöfart

Inge Vierth är utredningsledare på VTI och säger att de ser en begränsad överflyttningspotential, dels på grund av en begränsad spårkapacitet samt att de varugrupper som bäst lämpar sig för järnväg och sjöfart redan idag i hög grad fraktas med dessa trafikslag,

När det gäller påverkan på miljö och klimat, visar resultaten från studien att en överflyttning från väg till järnväg och sjö skulle spela en marginell roll, givet förväntad teknisk utveckling och effektivisering av framför vägtransporterna.

Tittar man specifikt på slitagepartiklars negativa påverkan på miljökvalitetsmålet ”Frisk luft”, kan man däremot se att det är fördelaktigt att flytta godstransporterna från väg till järnväg och sjöfart. Resultatet om begränsad potential innebär dock inte att överflyttning inte har en roll att spela för omställningen i transportsektorn.

Om det är möjligt att nå klimat- och miljömålen beror på hur den tekniska utvecklingen påverkar såväl godstransportefterfrågan som utsläppsnivåer inom olika trafikslag, fortsätter Inge Vierth.
– Överflyttningen är endast ett av flera intressen som ska vägas samman i infrastruktur- och transportpolitiken. Det är därför viktigt att antaganden och avvägningar mellan olika miljökvalitetsmål och andra samhällsmål synliggörs och får ta plats i diskussionerna om omställningen i transportsektorn, säger han.

Enligt forskarna i projektet, är överflyttningen som politisk ambition otydligt definierad. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv bör överflyttning ses som ett av flera medel för att uppnå miljökvalitetsmålen och inte ett mål i sig.
– Det blir otydligt hur prioriteringen av insatser görs och vad politiken styr mot. Förutom att det är ineffektivt att använda medel som mål, är överflyttningsmål svåra att utvärdera. En ökning inom ett visst trafikslag kan till exempel bero på att ökningstakterna under en period skiljer mellan två trafikslag, snarare än en överflyttning av gods från ett trafikslag till ett annat, säger Inge Vierth.

Resultaten av studien ska tolkas som en uppmaning om att alla trafikslag måste bidra till att minska sin påverkan på klimat och miljö.
– Ska vi lyckas nå miljökvalitetsmålen och övriga transportpolitiska mål måste det ske en avvägning av olika intressen och strategier och antaganden måste anpassas utifrån rådande läge och olika framtidsscenarier. Har vi för snävt fokus på klimatmålet kan de prioriteringar som görs riskera att leda till ett ineffektivt transportsystem sett ur ett större samhällsperspektiv, avslutar Inge Vierth.