Torsdagen den 2 september tar bilinspektör Tommy Roos ett litauiskt ekipage på E18 med sig till kontrollplats Karleby i Västerås. Föraren uppvisar alla nödvändiga dokument. Kör- och vilotiderna är också utan anmärkning. Däremot visar färdskrivaren att föraren den senaste timmen vid några tillfällen har kört för fort med en topphastighet på 91 km/h. Efter säkerhetsavdraget landar det på 86 km/h, vilket föraren får böter om 1 500 kronor för.
Trailern är lastad med armeringsjärn i rullar. 10 rullar á 2 500 kilo styck.
– Rullarna står på rad på reglar med ett inbördes mellanrum om cirka 20-30 centimeter. Inte ett enda spännband har lagts på, säger Tommy Roos som också videodokumenterar den obefintliga lastsäkringen som potentiellt kan utgöra en trafikfara.
Föraren hade spännband med vilka han säkrade lasten med sedan och han bad om ursäkt också.
Så här såg det ut – Webb-TV:
Föraren rapporteras för hastighetsöverträdelsen och får ytterligare böter för lastsäkringsbristen. Bristerna i lastsäkringen ger 1 500 kronor i böter oavsett om det ser ut som i det här fallet eller om du som privatperson inte har surrat lite brädor du hämtat på ett företag. Tommy Roos tycker det ger fel signaler.
Ämnet har varit uppe tidigare, men Tommy vill ta upp det igen eftersom det är något som behöver förändras.
– Det känns trubbigt att en yrkesförare med mycket erfarenhet, utrustning och utbildning betalar lika mycket, eller lika lite, i böter för 25 ton otillräckligt surrad last, som en privatperson betalar för några få kilo, säger han.
Vi kontaktar kammaråklagare Johan Bülow på Utvecklingscentrum i Malmö. Är det rimligt att det ska vara samma böter rakt av oavsett om det är en yrkesförare som har såväl utbildning, erfarenhet och utrustning, som när det är en privatperson?
– Nej, det är inte rimligt. Ett förslag till viss differentiering håller på att beredas, säger Johan Bülow.
Varför det inte är skillnad, kan Bülow inte säga på rak arm eftersom han inte var inblandad i besluten vid den tiden.
– Jag misstänker att det kan ha att göra med att ordningsbotssystemet ska vara enkelt och summariskt. Några bedömningar av farlighet ska egentligen inte göras. Antingen är lasten säkrad eller så är den det inte, säger han.
En faktor han ser som kan inverka på att det ser ut som det gör idag kan vara att man kan tycka att det borde vara vårdslöshet i trafik i vissa fall.
– Rättspraxis har gått dithän att det tyvärr är svårt att få gehör för sådana åtal, säger han.
En annan mycket underlig fråga på samma område är att Transportstyrelsen fortfarande, såvitt Johan Bülow känner till, inte har ”fixat till” sin föreskrift om lastsäkring.
– Den är delvis uppbyggd kring standarder som inte är fritt tillgängliga. Du måste alltså betala för att få tillgång till dem. De är inte heller skrivna på svenska och Högsta domstolen har mycket tydligt underkänt den typen av lagstiftning i straffrättsliga förfaranden. Delar av Transportstyrelsens föreskrift går att tillämpa straffrättsligt, men inte andra delar. Detta har Transportstyrelsen känt till i många år nu, avslutar kammaråklagare Johan Bülow.
Vill man att förhållandet ska förändras, vart vänder man sig då om man vill trycka på?
– Det går att trycka på och i så fall så är det mig som man ska trycka på, men som sagt, det bereds ett förslag som innebär en viss differentiering, säger Johan Bülow.