Kompromiss om minimilön i EU går emot svenska linjen

Ny kompromiss om minimilön i EU-utskott går emot den svenska linjen. Det står klart efter att EU-parlamentets arbetsmarknadsutskott kommit överens om en ny kompromiss gällande europeisk minimilön.

Abir Al-Sahlani (C), är centerpartiets ledamot på plats i EU och hon tycker detta är ett verkligt allvarligt hot mot den svenska modellen. Kompromissen har nåtts mellan huvudförhandlarna. Partigruppernas respektive förhandlare går i flera delar ännu lägre än EU-kommissionens ursprungliga förslag på europeisk minimilön.

Abir Al-Sahlani som sitter i arbetsmarknadsutskottet går så långt att hon säger att förslaget är ännu dummare än kommissionens, skriver Europaportalen.

Om det sätts en europeisk minimilön, frångår man den svenska modellen som innebär att löner sätts via kollektivförhandlingar mellan fack och arbetsgivare utan politisk inblandning. Svenska politiker har varit skeptiska till införandet av europeiska minimilöner ända sedan detta började diskuteras när den nya kommissionen tillträdde 2019.

Socialdemokraternas representant Johan Danielsson (S), säger till Europaportalen att han hoppas att inflytelserika Europafacket ska komma till Sveriges undsättning. Han säger vidare: ”Vi socialdemokrater fortsätter stadigt och målmedvetet arbetet med ett undantag för vår svenska modell.”

I EU:s ursprungliga förslag skulle länder där kollektivförhandlingar omfattar minst 70 procent av arbetstagarna inte omfattas av minimilön. Nu föreslås att denna andel ska höjas till 90 procent.

Sista veckan i oktober ska arbetsmarknadsutskottet att rösta om kompromissförslaget och godkänns det då, kan slutförhandlingar med medlemsländerna ske i ministerrådet där ordförandeskapet för närvarande innehas av Slovenien. Sverige förväntar sig inte att förslaget ska vara tillräckligt för att motsvara den svenska regeringens krav.

Länder som Ungern, Polen, Danmark, Österrike och Nederländerna vill tillsammans med Sverige, att direktivet istället ska omvandlas till en rekommendation som har lägre juridisk tyngd. Man hoppas nu att lagstiftarna ska kunna enas under första halvåret 2022 då Frankrike har ordförandeskapet.