Tisdagen 16 november är det full fart i Västerås där yrkestrafikgruppen har fem poliser som efter den teoretiska utbildningen i att besikta fordon, gör sin praktik ute på fältet. Medan bilinspektörerna Tommy Roos och Roger Ogemar hämtar in fordon till gruppen, beger sig bilinspektör Jonas Nordin och trafikpolis Ylva Frohm ut på eget uppdrag.
Kammarrättens beslut i vilken kombitransportören Samskip Sia fick bakläxa för sin tolkning av kombidirektivet, har nyligen offentliggjorts och kanske det är ödet, men Jonas och Ylva som är på väg till Köping hinner inte ens ut på E18 då de ser ett av speditörens ekipage som de stoppar strax utanför Västerås.
Föraren är från Bulgarien/Nordmakedonien och han kör sin egen bulgarienregistrerade dragbil. Lasten består av träskivor hämtade i Avesta med slutkund i Tyskland dit trailern ska med tåg från Katrineholm.
De bristfälliga dokumenten gör att spårbarheten som krävs för att det ska vara en kombitransport uppfylls inte.
– Vi får fram tre fraktsedlar och föraren hävdar att samtliga är kombitransporter, men dokumenten saknar väsentliga uppgifter varför kombitransport inte kan styrkas. Föraren har inget dokument på en inkommande internationell last och i och med att dragbilen varit i Sverige längre än de sju dygn under vilka man får utföra cabotagetransporter efter en inkommande internationell last, blir det ett otillåtet cabotage, säger Jonas.
Föraren visar sedan upp ett dokument han fått av speditören för att visa upp vid kontroll. I dokumentet förklarar speditören vad som gäller för kombitrafik, men nu har kammarrätten klargjort att den tolkningen inte är korrekt och var inte korrekt tidigare heller.
Oftast betalar speditören redan dagen efter, men denna gång tar det två dygn innan sanktionsavgiften om 40 000 kronor kommer in. Ekipaget klampas under tiden. Både Samskip och föraren får tydliga besked på att det krävs en ny dragbil, som får köra nationell trafik, som hämtar trailern.
– Budskapet verkar inte ha gått fram eftersom när vi låser upp klampen finns det ingen ny dragbil på plats. Jag säger åt föraren att ställa av trailern, säger Jonas.
När det är gjort, kommer föraren till Jonas för att prata en stund och det samtalet berör Jonas som känner för föraren och alla de andra som råkar ut för samma sak.
– Han var så uppgiven och arg på Samskip och visar mig appen via vilken han får sina körningar av speditören och jag ser att den är tom. Inte en körning finns kvar i appen. Jag uppfattar det som att eftersom speditören har betalat sanktionsavgiften, håller de inne betalningarna. Jag kan ha fel, men så ser det ut i alla fall, säger Jonas.
Föraren tycker att det är bra att köra i Sverige jämfört med resten av Europa och att det finns okej med parkeringsplatser, rena toaletter och att det överlag känns tryggt här, berättar han för Jonas.
– Nu ska han köra hem dragbilen till Bulgarien och han vet inte om han kommer att få några mer uppdrag. Det här gör mig uppriktigt nedstämd. Förare och åkare blir som förbrukningsvaror och kan snabbt ersättas av någon annan. Jag känner för honom och alla de andra som råkar ut för samma sak. Det är inte okej att försätta förare och åkare i dessa situationer. Det känns inte helt bekvämt att stoppa speditörens ekipage när den som är mest sårbar drabbas hårdare än speditören, avrundar Jonas Nordin.
Det är andra gången ett sådant här dokument kommer fram i dessa sammanhang. Första gången var 2019. Efter kammarrättens beslut är innehållet utan relevans.