Att inte fler är med i lärlingsutbildningarna tror Susanne Christenson, utbildningsdirektör för AcadeMedias praktiska gymnasieskolor, beror på flera saker.
– En är att det fortfarande finns många, både företag, vårdnadshavare och elever som inte känner till att lärlingsutbildningar finns. Även bland studie- och yrkesvägledare är kunskapen ganska låg visar en rapport från Skolverket. Vi behöver helt enkelt göra mer för att fler ska få upp ögonen för utbildningsformen, säger hon.

En lärlingsutbildning är ett yrkesinriktat program där minst hälften av studierna är förlagda på en arbetsplats. Där får eleverna lära sig det senaste inom det aktuella yrket parallellt med att de går i skolan.
– När de tar sin examen är de därmed väldigt anställningsbara, de står ju redan med ena benet i arbetslivet. Arbetsgivaren har, via en utsedd handledare, varit med och format en framtida medarbetare genom att styra vilka moment eleven ska lära sig, säger Susanne Christenson.
Hon lyfter att branscher som bygg och anläggning, el, VVS, fordon och industriteknik är några exempel på branscher där det lämpar sig väldigt väl att ta emot lärlingar.

Olika lärlingsmodeller finns även i våra nordiska grannländer Norge och Danmark. Där får lärlingarna betalt, något som de i Sverige bara får i undantagsfall. Våren 2021 hade endast 299 elever i Sverige en gymnasial lärlingsanställning.
– Här tror jag att vi kan göra betydligt mer! Det finns en del knutar att lösa upp, exempelvis anser en del arbetsgivare att de inte får ut tillräckligt mycket för den kostnad det trots allt innebär för dem. Jag tycker att man behöver se över ersättningsnivån till arbetsgivarna, kanske behövs det också mer kunskap om vilka möjligheter som finns, säger Susanne Christenson och slår fast att lärlingsutbildningar är bra, både för Sverige och för enskilda individer.