Det har varit ännu en svart helg för alla som följer trafiknyheterna. En berusad lastbilsförare med tung last skrapade först i en bro med sitt fordon. Andra trafikanter som insåg att lastbilsföraren utsatte andra för stor fara ringde polisen, men innan polisen hann ingripa skedde katastrofen.

Körandes på fel sida av vägen krockade lastbilen sedan med en personbil utanför Grums i Värmland och det slutade på värsta möjliga vis med att lastbilen välte över personbilen. En man dödades och en kvinna skadades.

I bara denna enda krasch drabbas nu ett stort antal människor svårt av sorg och i många fall livslångt lidande för de närstående. Tidigare erfarenheter visar att flera av dem som drabbats av en sådan förlust, aldrig kommer tillbaka till arbetslivet fullt ut. Samtidigt räknas de inte alltid som de brottsoffer de faktiskt är.

Det är inte heller självklart att de tilldelas ett juridiskt ombud eller får relevant krisstöd eller skadestånd, vilket är en egen debatt i sig. Som en tidigare drabbad har uttryckt det: ”Jag hade fått större skadestånd om vargen tagit min hund än jag fick när min son dödades av ett rattfyllo.”

Rattfylleri är ett spaningsbrott, det krävs alltså att man letar efter det. Till skillnad från många andra brott så måste man här bli tagen på bar gärning för att brottet ska kunna styrkas eller ens upptäckas. I värsta fall upptäcks det inte förrän det sker en dödsolycka som den i Grums. 50 till 70 personer dör varje år i Sverige i olyckor relaterade till rattfylleri. Det motsvarar 25 till 30 procent av alla dödsolyckor i trafiken.

Det kanske mest centrala när det gäller nykterhetskontroller är den upplevda risken för upptäckt. Det vill säga, om trafikanter upplever upptäcktsrisken som hög så minskar rattfylleriet, säger MHF.

Slumpmässigt utspridda kontroller är ett strategiskt sätt att öka den upplevda upptäcktsrisken bland den stora majoriteten trafikanter.
– Resultat från enkätstudier visar att förare som själva blivit stoppade, som känner till någon annan som blivit stoppad eller som ofta sett inlägg om rattfyllerikontroller i sociala media har en högre upplevd upptäcktsrisk. Men till slut handlar det om att faktiskt utföra tillräckligt många nykterhetskontroller, säger Lars Olov Sjöström, trafiksäkerhetschef i MHF.

Idag finns det extremt kompetent teknisk utrustning i moderna bilar, men långt ifrån alla har sådana nya fordon. Tills hela fordonsflottan bytts ut, måste traditionella nykterhetskontroller fortsätta att dominera.

När det gäller yrkestrafik och i synnerhet tung trafik, måste upptäcktsrisken vara mycket hög om vi ska få bort rattfylleriet på det området. De flesta svenska åkerier och transportföretag använder sig av alkolås i sina fordon och de flesta följer naturligtvis också reglerna för kör- och vilotider. Vi ser också med glädje att Sveriges Åkeriföretag och andra tar saken på stort allvar.

Men risken är stor att samma regelefterlevnad inte gäller för utländska ekipage och där måste Sverige helt enkelt ha en bättre övervakning. Många nykterhetskontroller måste göras, särskilt där risken för rattfylleri är hög. Det gäller exempelvis i hamnar och på övernattningsplatser där många lastbilsförare har sin nattvila, säger MHF vidare.

MHF har visat att det är fullt möjligt att på kort tid utföra ett stort antal nykterhetskontroller med automatiska hjälpmedel som de väl utprovade alkobommarna i hamnar och den prototyp av en buss med snabba och säkra inbyggda kontrollstationer som tagits fram.

Avslutningsvis säger MHF att de räknar med att berörda myndigheter arbetar med gemensamma krafter åt samma håll, så att vi kan minimera risken för mänskliga tragedier likt den i Grums.