Fler än hälften av alla transportstölder anmäls aldrig – ”tidsödande och meningslöst”

Polismyndighetens redovisning över antalet transportstölder under 2021 pekar på att stölderna minskat i antal – från 1 900 år 2020 till 1 316 förra året. Ett genomsnitt på 3,6 stölder per dag under 2021. Men kan man lita på statistiken? Per-Arne Nilsson, före detta kriminalkommissarie i Västra Götaland, ser andra förklaringar till att antalet stölder blir färre.

Enligt Trafikanalys, TRAFA, sker 40 miljoner transporter per år på svenska vägar, varav 2–3 miljoner utförs av utländska åkerier. Häften av alla transportstölder sker mot utländska lastbilstransporter. Även antalet dieselstölder har även sjunkit från 3 321 år 2020 till 2 421 år 2021.

Enligt tidigare gjorda undersökning av försäkringsbolaget If, framkom det att 55 procent av alla brott aldrig anmäls.
– Svenskt Näringsliv, Svensk Handel och Sveriges Åkeriföretag har gjort undersökningar hos sina medlemmar, där det klart framkommer att man upplever svårigheter med att göra polisanmälningar, detta främst på grund av långa väntetider när de ringer 114 14 för att göra anmälan, förklarar Per-Arne Nilsson, före detta kriminalkommissarie i Västra Götaland.

Han menar att en väntetid på upp till 40 minuter för att komma fram på telefon till polisen inte är något ovanligt.
– Polisen å andra sidan uppger att väntetiderna är cirka 3 minuter. Troligen har denna mätning skett på dygnsbasis, funderar Per-Arne.

Per-Arne Nilsson är av den bestämda uppfattningen att det måste ske en förändring inom polisen i syfte att ”kundanpassa” sina rutiner så att allmänheten smidigare ska kunna göra till exempel en stöldanmälan.
– Jag hör ofta åkare som säger att de inte ha råd att göra polisanmälan. Att lastbilar och chaufförer ska behöva stå stilla i upp till en timme för att få göra en anmälan är inte försvarbart.

Vidare berättar Per-Arne att transportföretagen ofta upplever det som ”meningslöst” att göra en polisanmälan.
– Man motiverar det med att man efter en anmälan, med vändande post, för besked om att ärendet är nedlagt.

Därmed blir det svårt för Polismyndigheten att motivera företag och annan allmänhet att anmäla brott. Per-Arne förklarar varför det ändå bör göras.
– Rättsväsendet är faktiskt ganska dåliga på att framhålla vikten av att göra en polisanmälan. Om polisanmälningar inte görs, vad ska då till exempel politiker och rättsväsende grunda sina framtida beslut om ekonomi och prioriteringar på?

– Polisanmälningarna lägger grunden till en medvetenhet om hur tillståndet är i samhället. Det är allas ansvar att göra polisanmälan när man är utsatt för brott.

Per-Arne Nilsson berättar att det finns aktörer som vill underlätta för polisen och allmänheten att göra anmälan.
– Men byråkratin och lagstiftningen motverkar detta, säger han.

Per-Arne Nilsson under många år fått se olika säkerhetslösningar som lås, larm och spårsändare vars syfte är att öka säkerheten för transporter på väg.
– Men, vi har glömt bort, eller inte fokuserat på det viktigaste, den som hanterar godset från A till Ö.

Han förklarar att det genom åren har framkommit siffror runt insidersproblematiken, att 70–80 procent av alla transportstölder handlar om så kallade insiderbrott.
– Inga speciella aktörer ska pekas ut, utan alla i hela transportledet kan vara inblandade medvetet eller omedvetet i stölder. Vid genomgång av brottsanmälningar så kan man fundera på hur själva händelsen verkligen har gått till, menar Per-Arne.

Han är av den bestämda uppfattningen att säkerhetsarbetet i transportledet bör inrikta sig på professionella bakgrundskontroller.
– Det tar mindre tid att göra en kontroll före anställningen, än att skiljas från en medarbetare som inte fungerar på arbetsplatsen, avslutar Per-Arne Nilsson.

Om artikeln

Publicerad: 2022-02-24 14:30
Kategori: Nyheter
Taggar: Kriminalitet Polismyndigheten Statistik transportstölder