De obevakade järnvägsövergångarna innebär i många fall livsfara för trafikanter som önskar passera.
– Obevakade järnvägsövergångar är en kvarleva från svunnen tid då tågen gick långsamt och tuffade högljutt. Medan tågen har utvecklats till att bli allt tystare och allt snabbare med längre bromssträckor, har tusentals obevakade järnvägsövergångar blivit kvar som livsfarliga reliker. Tåg kan ha bromssträckor på över en kilometer. Även om en förare upptäcker en fara vid en plankorsning kan det redan vara för sent att bromsa, säger Tony Gunnarsson, sakkunnig trafiksäkerhet på Riksförbundet M Sverige.
I februari 2019 gjorde SVT:s Uppdrag granskning ett uppmärksammat reportage om bristerna vid järnvägen, där de många obevakade järnvägsövergångarna lyftes fram. Då noterades cirka 3 500 obevakade järnvägsövergångar i Sverige. Nu tre år senare har fortfarande bara något hundratal av dessa blivit åtgärdade.
Fortfarande saknar alltså cirka 3 400 järnvägsövergångar säkerhetsanordningar i form av bommar, ljus- eller ljudsignaler. Det är en majoritet av Sveriges 6 000 järnvägsövergångar.
– Plankorsningarna är alltför riskfyllda i dag och antalet dödsfall är i nivå med viltolyckorna. Det satsas mycket pengar på tågtrafiken i Sverige och då borde de farliga järnvägsövergångarna vara ett högprioriterat område. Säkerhetsbristerna i det befintliga järnvägsnätet bör åtgärdas innan satsningar görs på exempelvis nya höghastighetståg.
Regeringen avsatte år 2018 tre miljarder kronor och gav Trafikverket uppdraget att öka säkerheten vid plankorsningarna.
Därefter sågs 1 000 plankorsningar över, varav 180 identifierades som extra farliga, en prioritering utifrån hur hårt trafikerade de korsande vägarna är och hur många människor som berörs.
18 av dessa har säkerhetsförbättrats i dag och därtill har flera andra slopats av säkerhetsskäl.
Tidigast 2029 ska de prioriterade korsningarna vara åtgärdade, men utöver dessa återstår fortfarande tusentals obevakade järnvägsövergångar.
– Arbetet måste gå fortare, annars kommer vi ha kvar farliga övergångar i decennier fram. De farligaste måste byggas bort och andra förses med ljussignaler. Arbetet med att undanröja vegetation och siktskymmande föremål måste också intensifieras, Tony Gunnarsson.
Allvarliga plankorsningsolyckor
2015: 28
2016: 29
2017: 28
2018: 39
2019: 34
2020: 24
2021: 34