De skenande energipriserna har fått regeringen att agera på olika sätt för att motverka effekterna i samhället. Bland annat föreslås fryst reduktionsplikt, sänkt drivmedelsskatt och olika stödpaket. Det menar Thomas Sterner, professor i miljöekonomi vid Göteborgs universitet, är ett styrmedel som motverkar sitt eget syfte. ”Vi skickar pengar på två sätt rakt in i Putins ficka genom att vi köper mer olja och höjer priset”, säger han i en artikel i Miljö & Utveckling.

Regeringen får kritik från såväl oppositionen som miljövänner och oppositionen har lagt fram ett eget förslag tillsammans med Vänsterpartiet om att sänka priserna för diesel och bensin med 4-5 kronor.

Professor emeritus i internationell ekonomi och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning  Lars Calmfors, säger i en debattartikel i Dagens Nyheter att ”Det är beklämmande att lyssna till hur olika partier, både till höger och vänster, försöker övertrumfa varandra i sänkningar av bensin- och dieselskatterna.”

Lars Calmfors ser en risk med att politikerna under pandemin vant sig vid att ständigt kunna presentera stödprogram. ”Sådana föreslås nu med en oroväckande lättvindighet”, säger han. Lars Calmfors anser att sänkningar av bensin- och dieselskatterna bidrar till att hålla uppe efterfrågan på olja. ”Därigenom blir det möjligt för oljeproducenter att ta ut högre priser än de annars skulle kunna”, säger han. Det ökar således Rysslands oljeinkomster som finansierar Putins krig i Ukraina.

Calmfors säger att ”Sveriges agerande har förstås liten effekt på världsmarknadspriserna, men om många länder gör som vi blir påverkan stor”. Om Västvärlden vill minska Putins intäkter, menar han att ”höga importavgifter (tullar) på rysk olja och naturgas faktiskt kan vara en effektiv metod”.

För att få en mer detaljerad bild av vad Lars Calmfors och Thomas Sterner vill förmedla, rekommenderar vi att läsa artiklarna via länkarna.