Rysslands olagliga, oprovocerade och oförsvarliga invasion av Ukraina har nu pågått i snart tre veckor. Regeringen agerar utifrån tre viktiga principer: stötta Ukraina, sanktioner mot Ryssland och stärka Sverige.
– Vi presenterar idag ett exceptionellt åtgärdspaket för att möta de prisökningar vi nu ser med anledning av Rysslands invasion, säger finansminister Mikael Damberg. Läget är fortsatt osäkert och priserna rör sig mycket, men vi ser att vi måste stötta konsumenter i detta akuta skede och samtidigt vidta åtgärder för att fortsatt minska vårt fossilberoende.
Åtgärdspaket i korthet
Åtgärder på kort sikt
1. Skatten på diesel och bensin sänks tillfälligt juni-oktober 2022. Drivmedelsskatten på diesel och bensin sänks tillfälligt till den lägsta tillåtna nivån enligt EU:s regelverk. Det innebär att priset på bensin och diesel vid pump blir drygt 1,30 kronor lägre per liter, utöver den skattesänkning med 50 öre som sker i maj. Regeringen föreslår att förslaget ska gälla från den 1 juni till 31 oktober. Kostnaden för åtgärden beräknas till 3,7 miljarder kronor.
2. En ny drivmedelskompensation införs till privatpersoner. Kompensation är till privatpersoner som äger en personbil. Stödet kommer vara 1 000 kronor per bilägare. De som bor i kommuner som ingår i stödområdena 1, 2 eller 3 och äger en personbil får ytterligare 500 kr i kompensation. Det handlar främst om boende i gles- och landsbygder där avstånden är stora. Utgångspunkten är att kompensationen betalas ut automatiskt. Kostnaden för åtgärden beräknas till omkring 4 miljarder kronor.
3. Ytterligare medel tillförs anslaget för klimatbonus. För att fortsatt bidra till omställningen av bilflottan, minska beroendet av fossila bränslen och möta den kraftigt ökade försäljningen av klimatbonusbilar, främst elbilar, ökas anslaget för klimatbonusen med 3,9 miljarder kronor. Därmed kommer en person som köper en elbil fortsatt kunna få 70 000 kronor i ekonomiskt stöd.
4. Elpriskompensationen förlängs med ytterligare en månad i södra och mellersta Sverige. Kompensationen förlängs med lägre kompensationsnivåer för mars månad i södra och mellersta Sverige, i elprisområden tre och fyra, där priserna har ökat mest. Ersättning ges för förbrukning mellan 400 kWh och 2 000 kWh per månad. Den nedre gränsen sänkts jämfört med tidigare kompensation för att även träffa hushåll med lägre elförbrukning. Kompensationen kommer vara mellan 100 kronor och 1 000 kronor och omfatta cirka 2 miljoner hushåll. Kostnaden för åtgärden beräknas till omkring 900 miljoner kronor.
5. Bostadsbidraget för barnfamiljer höjs tillfälligt under juli-december 2022. För att särskilt skydda hushåll med svag ekonomi mot kraftiga prisuppgångar införs ett tillfälligt tilläggsbidrag för barnfamiljer som har, eller senare i år kommer att ha, rätt till bostadsbidrag. Tilläggsbidraget kommer att motsvara 25 procent av det preliminära bostadsbidraget och kommer som mest att lämnas med 1 325 kronor per månad. Kostnaden beräknas till omkring 500 miljoner kronor.
Åtgärder på längre sikt
6. Ett nytt och förenklat reseavdrag. Dagens reseavdrag ersätts med en skattereduktion som helt baseras på avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen. Varken färdmedel eller kostnaderna för resorna ska ha någon betydelse för avdraget. Omkring 260 000 fler personer bedöms kunna ta del av skattereduktionen jämfört med nuvarande reseavdrag. Detta föreslås i en lagrådsremiss som regeringen lämnar till Lagrådet senare denna vecka. Målet är att de nya reglerna ska träda i kraft den 1 januari 2023.
7. Reduktionsplikten kommer att frysas. Reduktionsnivåerna för diesel och bensin fryses till 2022 års nivåer under nästa år. Regeringen kommer att skicka ut förslaget på remiss med målet att det ska träda i kraft den 1 januari 2023. Regeringen avser också att tidigarelägga uppdraget till Energimyndigheten om att se över om reduktionsnivåerna för diesel och bensin bör justeras från 2024. Uppdraget ska redovisas senast den 15 september 2022.
8. BNP-indexeringen av diesel och bensin pausas. Den årliga omräkningen av skattesatserna på diesel och bensin pausades för 2021 och 2022, vilket även föreslås att göras nästa år. Regeringen kommer att skicka ut förslaget på remiss med målet att det ska träda i kraft den 1 januari 2023. Kostnaden för åtgärden beräknas till omkring 900 miljoner kronor 2023.