Det är på rull nu, det här med ellastbilar. På åkeriföretaget Sandberg & Jonsson i Östersund, som får hem sin första ellastbil i början av sommaren, är det en självklarhet att ligga i framkant och testa nya lastbilar. Även om just det här är en kostsam testverksamhet.

De verkar onekligen beslutsamma, syskonen Marianne Kurtson, vd för åkeriföretaget Sandberg & Jonsson och Jan Jonsson, som är fordonsansvarig.

Det grundmurade intresset för teknik och viljan att prova på har lett till att de kört testlastbilar av olika slag tidigare, men ingen fullt lika kostsamma som den som nu anländer i början av sommaren. Då kommer nämligen en sprillans ny Scania BEV P230 till stallet.
– Det blir vår dyraste lastbil, fast den är liten. Den är tre gånger så dyr som en motsvarande med förbränningsmotor. Det går egentligen inte att svara på när vi kan räkna hem den här lastbilen, säger Marianne. Det beror på elpriset vs bränslepriset alternativ om vi kan öka utnyttjandet med exempelvis ett skift till.

Jan berättar att det är en distributionsbil som kommer att trafikera centrala Östersund och Frösön, räckvidden går inte med på mer, inte lastförmågan heller. Det är också en av knäckfrågorna när det gäller elektriska lastbilar. Batterierna är både tunga och skrymmande och begränsar lastvikten, vilket i förlängningen kan vara en bidragande orsak till att investeringen kanske inte går att räkna hem.

Lastbilen som de har köpt väger två ton mer än en med förbränningsmotor och tappar 1 000 kilo i lastvikt.
– När jag gjorde den första beräkningen kostade dieseln 16 kronor litern exklusive moms, då kom jag fram till att ellastbilen skulle bli ungefär 20 procent dyrare i drift i månaden. Som det ser ut nu när dieseln har gått upp, landar det på cirka en procent, berättar Jan.

– Det råder en feluppfattning om att vi inom transportnäringen inte skulle vara intresserade av att göra särskilt mycket för miljön. Det kommer sällan fram, att även vi vill att transport ska vara miljövänlig. Men eftersom vi är en lågmarginalbransch måste det ske i rätt takt, vi kan inte ta den ekonomiska smällen, säger Marianne.

– Vi vet inte idag om det är värt det, vi får lära av våra erfarenheter, säger Marianne. Men vi måste utvärdera det här först. Nu kör vi vår första bil med Schenkergods i Östersund, men vi har pratat med ytterligare en specifik kund om ett möjligt samarbete. Vi kan inte själva ta merkostnaderna. I slutändan är det kunderna som måste vara villiga att betala för transporterna.

Hon tror att marginalerna kommer att bli större inom bara några år, när tekniken kommit ytterligare en bit på vägen och batterierna är lättare och mindre.

Sammantaget gör det att den eventuella investeringstvekan som finns kommer att minska i framtiden. För intresset för omställningen med ny teknik och eldrivet finns definitivt inom branschen, menar Marianne.

Men trots intresset finns några frågor att ställa sig. Bland annat kring batterikapaciteten. Jan berättar att man får räkna med att dra av 20 procent på räckvidden om det är 20 grader kallt. Om bilen ska gå kortare sträckor och behöver ladda då och då så fungerar det, men hur skulle det gå med längre sträckor i relation till chaufförernas kör- och vilotidsregler?

Och hur gör man med en lastbil när garantin för batteriet, som kostar 1,5 miljoner kronor, går ut? Törs man ha kvar bilen då?

Sandberg & Jonssons ellastbil blir den andra i Östersund. Tidigare har Lundstams investerat i en eldriven sopbil. En förutsättning för att ellastbilar ska slå igenom brett är att möjligheterna att snabbladda på strategiska platser byggs ut, menar Marianne. Och kanske att de investeringsbidrag som finns idag finns kvar framöver.

Men trots att kostnaden för ellastbilen överstiger en motsvarande diesellastbil tre gånger, svarar syskonen unisont ”Ja!” på frågan om de har planer på att utöka elflottan i framtiden.

Fakta

Statligt stöd för att köpa ellastbil och laddare

Via Klimatpremien kan du få antingen 20% av investeringskostnaden eller 40% av merkostnaden för att köpa ellastbil eller annan miljölastbil och elektrisk arbetsmaskin. Klimatklivet erbjuder upp till 50% investeringsstöd till icke publika laddare för lastbilar. Via Klimatklivet går det även att söka stöd för merkostnaden av en lastbil som går på biogas, el eller vätgas.
För den som vill bygga publik laddare finns möjlighet att få upp till 100% stöd via regionala elektrifieringspiloter.