Utskottet föreslår att riksdagen gör två tillkännagivanden till regeringen med anledning av motionsyrkanden.
Enligt utskottet bör regeringen skyndsamt återkomma med ett lagförslag i enlighet med det förslag som presenterades i promemorian Ett stärkt straffrättsligt skydd mot upprepad trafikbrottslighet och en utvärdering av den nedre promillegränsen för sjöfylleri (Ds 2019:22). I denna del finns en reservation (S, V, MP).
Adam Marttinen (SD) yrkar på att ”I de fall en alkoholpåverkad bilförare kör ihjäl någon leder detta ofta till att gärningsmannen döms för vållande till annans död. Enligt vår mening finns dock anledning att anse att ett sådant beteende är så pass klandervärt att gärningen motsvarar dråp. Regeringen bör därför utreda hur synen på gärningar som innefattar rattfylleri som leder till annans död kan anses mer allvarliga än de görs i dag. Utgångspunkten bör därvid vara att en sådan gärning motsvarar dråp och därmed medföra en tydlig straffskärpning jämfört med vad som gäller i dag.”
Ett annat ställningstagande som riksdagen avslår är Gudrun Nyborgs (V) ställningstagande att ”Jag vidhåller de bedömningar som utskottet tidigare har gjort i frågan om eftersupning. Jag noterar därvid även vad som framkom när frågan senast utreddes om att ett förbud mot eftersupning skulle vara oförenligt med den grundläggande och generella straffrättsliga principen om att det inte är straffbart att dölja egen brottslighet. Det kan också ifrågasättas om man bör införa ett sådant förbud för rattfylleri samtidigt som en brottsling får undanröja eller förvanska bevis om andra straffbelagda handlingar som är allvarligare än trafiknykterhetsbrott, såsom mord och rån.”.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i trafikbrottslagen inkludera förbud mot så kallad eftersupning och tillkännager detta för regeringen. Man ställer sig även bakom det som anförs i motionen om att i lagstiftningen om trafikbrott stärka möjligheterna till bevisinsamling och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig också bakom det som anförs i motionen om att man bör överväga att se över hur man kan verka för att likställa drograttfylla och alkoholrattfylla och de insatser som görs efter dom samt jobba förebyggande och därmed minimera risk för återfall, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Regeringen bör enligt uppmaningarna
– Skyndsamt återkomma med ett lagförslag om skärpta straff för grova trafikbrott
– Återkomma till riksdagen med ett förslag om förbud mot så kallad eftersupning. Med eftersupning menas att en person som misstänks för rattfylleri, men som anträffats en stund efter körningen, har druckit alkohol först efter färden eller påstår att hen gjort det.
Besluten om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motioner.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till motionsyrkanden med tillkännagivanden om ett stärkt straffrättsligt skydd mot upprepad trafikbrottslighet och en utvärdering av den nedre promillegränsen för sjöfylleri och ett förslag om förbud mot så kallad eftersupning. Avslag på övriga motionsyrkanden.