Proffs noterar att Transportföretagen på sin hemsida skriver att utredningens uppgift har varit att ge förslag till ett nytt miljöstyrande system som ett alternativ till den nuvarande eurovinjettavgiften för godstransporter på väg och ”som kan bidra till att miljö- och klimatmålen nås, användas för uttag av skatt och bidra till förbättrad kontroll av regelefterlevnaden av yrkestrafiken”.

Utredningen, som skulle lämnats under 2021 men fick förlängd tid till den 31 mars i år, landar i att föreslå en avståndsbaserad skatt på lastbilar. Det skattepliktiga vägnätet ska omfatta Europavägar, riksvägar och primära länsvägar men vägar med färre än 500 tunga fordon per dygn bör som huvudregel undantas.

Kilometerskatten ska differentieras så att det är dyrare att köra i tätorter än i glesbygd. Med tätorter menar utredningen Stockholm, Göteborg och Malmös tätortsområden enligt Naturvårdsverkets definitioner.

Glesbygdslän är län där befolkningstätheten är under 30 invånare per kvadratkilometer, det vill säga Norrbottens, Jämtlands, Västerbottens, Dalarnas, Västernorrlands, Gävleborgs, Värmlands, Gotlands, Kalmars och Kronobergs län.

Kilometerskatten ska också differentieras utifrån fordonets totalvikt, euroklass och ”eventuellt antalet hjulaxlar”. I det Eurovinjettdirektiv som sätter ramarna för hur avgifter får tas ut och som förhandlats fram inom EU ställs det också krav på avgifterna ska differentieras utifrån hur mycket koldioxid fordonen släpper ut.
Något sådant förslag har dock inte utredningen utan skriver att det får ”utredas närmare under den fortsatta beredningen”.

Utredningens förslag innebär att en avståndsbaserad kilometerskatt läggs ovanpå befintlig beskattning. Utredningen har tittat på möjligheterna att återbetala drivmedelsskatterna men anser inte att det är juridiskt möjligt att koppla ett system för återbetalning till den nya kilometerskatten. Men man kan införa ett återbetalningssystem utan koppling till kilometerskatten konstaterar utredaren men menar att återbetalningsbeloppet blir begränsat på grund av EU:s miniminivåer på drivmedelsskatterna.

Utredaren tycker inte att det är mödan värt, den ”administrativa rimligheten och den samhällsekonomiska effektiviteten kan anses som tveksam. Utredningen bedömer att ett återbetalningssystem i nuläget inte kan anses lämpligt”.

Transportföretagen har sedan länge haft ett villkor för att överhuvudtaget kunna diskutera en avståndsbaserad avgift på lastbilar: den får inte medföra att det totala kostnadstrycket på svensk åkerinäring ökar. Utredningens förslag går helt i motsatt riktning.
-Sverige har världens högsta dieselpris och Ukrainakriget har lett till att dieselpriserna har skenat iväg. Våra medlemsföretag är hårt pressade och många kämpar för sin överlevnad. Det är helt fel läge att diskutera en ytterligare kostnadsbörda på svensk åkerinäring, säger Susanne Karlsson, biträdande avdelningschef på samhällspolitiska avdelningen på Transportföretagen.

Dåvarande statsminister Stefan Löfven sade i valrörelsen 2014 att en kilometerskatt för lastbilar inte är någon ”rocket science”. Trots det är den nyss överlämnade utredningen det tredje försöket sedan 2014.
-Det blev inte tredje gången gillt. Många frågor återstår att bereda, både vad gäller berört vägnät och vilken teknik som ska användas. Det finns en uppenbar risk att systemkostnaden kommer att bli större än intäkterna från systemet. Eurovinjettdirektivets krav på att avgiften ska differentieras utifrån vilken mängd koldioxid fordonen släpper ut har inte utredningen heller något svar på.

– I dagens situation med skenande drivmedelspriser uppmanar vi regeringen att även lägga den tredje utredningen i frågan i papperskorgen, säger Susanne Karlsson.

Hon konstaterar också att finansminister Mikael Damberg inte har gjort något väsen av utredningen.
-Den går knappt att hitta på regeringens hemsida. Förmodligen och förhoppningsvis beror det på att regeringen inser att detta är inte tiden då vi pratar en ny kostnadsbörda på åkerinäringen.

Här kan du läsa hela utredningen (pdf).