Antalet cabotagetransporter som rullar på våra vägar är stort. Exakt hur många vet troligtvis ingen. Åtminstone finns det all anledning att vara kritisk till de siffor från det europeiska statistikorganet Eurostat som menar att cabotage utgör någon ynka procent av det totala transportarbetet på våra vägar.
Man ska i sammanhanget ta i beaktning att statistiken bygger på frivilliga uppgifter från åkerierna i EU. Kanske är inte alla företag särskilt sugna på att berätta om hur mycket cabotage man kör i andra länder, för att skjuta in en redaktionell men sannolikt välgrundad fundering.
Att Sveriges trafikpoliser vinkar in det ena cabotaget efter det andra är inget som kan ha undgått någon. Alla cabotagetransporter är självklart inte olagliga – men förvånansvärt många är det.
Regeringen höjde för några månader sedan sanktionsavgiften för otillåtet cabotage från 40 000 till 60 000 kronor. Pengar som ett åkeri som misstänks för otillåtet cabotage måste betala innan den aktuella transporten tillåts fortsätta (med annan dragbil). Kan man inte betala, klampas ekipaget i väntan på inbetalningen.
Som bekant får ett ekipage klampas i maximalt 36 timmar. En tidsgräns som har ifrågasatts av såväl många seriösa åkerier som av politiker, främst från oppositionen.
I förra veckan stoppades bland annat tre transporter i Helsingborg där polisen misstänkte att det kunde röra sig om otillåtna cabotage.
– Jag hade ett ärende på måndagen, ett på tisdagen och ett på onsdagen, förklarar trafikpolis Farid Umeflod.
Måndagens ekipage framfördes med så kallad multibemanning, av två förare. Utöver det otillåtna cabotaget, som berodde på dokumentationsbrister, hade båda förarna dessutom hållit sin ordinarie veckovila i hytten. Totalt landade sanktionsavgiften på 100 000 kronor, vilket betalades förhållandevis snabbt.
– Vi behövde inte klampa fordonet, förklarar Farid.
Föraren i tisdagens ekipage hade inte heller någon vidare koll på transportdokumenten. Farid Umeflod kunde med hjälp av bland annat färdskrivaruppgifter och förarens utsago lägga ihop pusslet som till slut landande i ett misstänkt otillåtet cabotage.
– Där blev det följaktligen en sanktionsavgift på 60 000 kronor och även i det här fallet betalade man ganska snabbt, förklarar Farid.
Onsdagens ärende skulle däremot sluta annorlunda.
– I det fallet handlade det om otillåtet cabotage, lastsäkringsbrister, hastighetsöverträdelser och att föraren inte hade markerat gränspassage i färdskrivaren, berättar Farid.
Föraren fick böta totalt 2 250 kronor, och han betalade på plats. Sanktionsavgifterna för cabotaget och för att inte ha markerat gränspassager i färdskrivaren landade på totalt 64 000 kronor. En summa som åkeriet inte kunde betala.
– Vi klampade ekipaget utanför polishuset men fick låsa upp det igen under natten mot fredagen trots att åkeriet inte hade betalat, förklarar Farid Umeflod.
När Farid kommer till sin arbetsplats på fredagsmorgonen så är ekipaget borta.
– Det rullade iväg på natten och några pengar lär vi aldrig se, avslutar han.
När Proffs för någon vecka sedan pratade med infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) på kontrollplatsen i Heberg norr om Halmstad, menade ministern att han endast kände till fem fall där åkerier hade smitit från förskottsbetalningen efter att ha blivit avklampade. Efter debattartikeln som vi publicerade igår (om Postnord) och den här artikeln, känner han nu rimligtvis till sju fall.