Halvledarbrist är en global utmaning som behöver snabba lösningar. Under den nyligen avslutade Almedalsveckan synliggjordes problematiken i Lunds universitets panelsamtal om halvledare.
Samtalet handlade om komponentbrist, vem som kan bidra till att säkra det nationella behovet av halvledare samt hur Sverige kan bidra till en ökad tillverkningstrygghet även för andra inom EU. Medverkade gjorde, förutom Lunds universitet, Vinnova, RISE och Volvo Cars.
Men varför är halvledare en så viktig komponent? Lars-Erik Wernersson, professor i nanoelektronik vid LTH, Lunds universitet, förklarar.
– Halvledare finns i nästan all elektronisk utrustning som vi använder och är beroende av – som mobiltelefonen, bilen, flygplanet och betalkortet. Men listan på områden där halvledare har en viktig funktion kan förstås göras mycket längre, säger han.
Halvledare är material som anpassas så att de antingen leder ström, eller inte gör det. Kisel och galliumarsenid är två exempel.
– Halvledarbristen som alla talar om har inte med brist på material att göra utan hänger ihop med att den tillverkning som finns inte räcker till. Det finns för få leverantörer och startsträckan för att etablera ny tillverkning av halvledarkomponenter är lång och kostsam, säger Lars-Erik Wernersson.
Tillsammans med EU-länderna och internationella partners prioriterar EU nu att trygga den europeiska tillgången till halvledare. Initiativet kallas ”Rättsakten om europeiska halvledarchip” (European Chips Act) och budgeten på strax över 40 miljarder euro består både av offentliga och privata medel.
– För att kunna ta plats på den europeiska arenan behöver vi först hitta formerna för den nationella agendan där akademi samordnas med industri, forskningsinstitut, myndigheter och andra aktörer, en samverkansprocess som Lunds universitet nu tar initiativ till, säger Erik Renström, rektor för Lunds universitet.
Heiner Linke, prorektor vid LTH med ansvar för fakultetens forskning, håller med och poängterar att Lund har kompetens och resurser inom flera av de styrkeområden som efterfrågas.
– Både inom den svenska strategin och det europeiska samarbetet är Lunds infrastrukturer som MAX IV, ESS och NanoLab, samt spetskunskapen inom kretsdesign och nanoelektronik, viktiga resurser för den framtida halvledarutvecklingen, säger han.
Det finns en global oro. Darja Isaksson, generaldirektör på Vinnova, säger att ett av skälen till störningar i försörjningskedjan är pandemin, men de beror också på geopolitiska spänningar, cyberattacker på handelsnoder och allvarliga väderhändelser som leder till översvämningar och bränder.
– Utvecklade försörjningskedjor krävs för resiliens, säkerhet och hållbarhet. EU satsar på att stärka Europas förutsättningar, och när EU satsar tjänar Sverige på att bestämma sig för vilken position vi vill ha och hur vi vill bidra till den nationella strategin och den europeiska gemenskapen, säger Darja Isaksson.
Nu vill man formera och strukturera kompetenccentrumet som varje europeisk nation förväntas göra inom Chips Act. Lund har redaNanoteknik
n, lite oblygt, föreslagit att de kan samordna den nationella agendan för halvledare och inta en ledande roll i processen.
– Målet att säkerställa att det finns halvledarkomponenter till alla industrier som behöver det. Nu gör vi slag i saken, avslutar Lars-Erik Wernersson.