Under många år har åkare och lastbilschaufförer i Sverige slagits mot oschysst konkurrens. Priser och arbetsvillkor har systematiskt dumpats och EU:s regler om den fria marknaden för transporter missbrukats.

De nya regler som nu införs för att få bättre arbetsvillkor inom yrkestrafiken är bra steg framåt, men kommer inte lösa hela problemet. Utländska bolag, liksom svenska som använder utländska förare, kan ändå utföra tjänster på villkor långt under vad som borde gälla i Sverige. Därför har vi i Vänsterpartiet presenterat ett antal förslag som skulle innebära ytterligare steg mot ordning och reda på våra vägar.

För att reglerna i mobilitetspaketet ska få avsedd effekt på de missförhållanden som råder inom transportbranschen är det helt avgörande att svenska arbetstagarorganisationer inte berövas möjligheter att träffa kollektivavtal och att kunna kontrollera att dessa kollektivavtal följs.

Grunden för det arbetet är ett överskådligt regelverk med tydlig ansvarsfördelning mellan aktörer och effektiva kontroller, samt att myndigheterna, inte minst Arbetsmiljöverket, får tillräckligt med resurser för att genomföra sina uppgifter.

Regelverket gällande transporter är juridiskt svårläst och svårtolkat och innehåller omfattande undantag för cabotage. På en rad områden krävs därför ytterligare regeländringar för att komma till rätta med missförhållanden inom transportbranschen.

Exempelvis har möjligheten att förena ett yrkestrafiktillstånd med villkor upphört. Vi anser att den möjligheten måste finnas kvar, inte minst för att kunna säkerställa att det handlar om en verklig etablering i Sverige och på det sättet motverka den osunda konkurrensen på vägtrafikområdet.

Vi anser att även utländska transportföretag ska utse en behörig företrädare i Sverige när de har utstationerade anställda i landet. En sådan företrädare ska ha behörighet att för arbetsgivarens räkning förhandla om och sluta kollektivavtal – en förutsättning för att säkra rimliga löner och villkor enligt den svenska kollektivavtalsmodellen.

När anställda utstationeras i Sverige ska en så kallad utstationeringsdeklaration lämnas in och när utstationeringen avslutas ska flera dokument och rapporter på begäran lämnas till Arbetsmiljöverket. Dock gäller detta enbart om transporten utförs för ett transportföretag som är etablerat i annat land än Sverige.
Vi anser att reglerna ska gälla för alla transportföretag, oberoende av etableringsland.

För att arbetsvillkoren ska vara lika och schyssta för alla måste fackförbunden ha tillgång till uppgifter från utstationeringsdeklarationer och annan information som en arbetsgivare lämnar. Fackförbundens rätt till dessa uppgifter måste tydliggöras så att den inte kan ifrågasättas.

Dessutom behöver regeringen se till att ett krav på korrekt adress till företagets fasta driftsställe införs på trafiktillstånden, för att underlätta för myndigheter och fackförbund i deras hantering av ärenden och bidra till att motverka fusk och brevlådeföretag. Om felaktig adress uppges ska tillståndet dras tillbaka.

Svenska konsumenter har lärt sig att frakt inte kostar något. Nästan alla företag som säljer via postorder eller internet har ”fri frakt”. Det blir naturligtvis problematiskt när människor tror att det inte kostar något att frakta gods, och det sätter stor press på transportföretagen att utföra frakten till väldigt låg kostnad.

Ofta är det svårt att få betalt för vad en schysst frakt i enlighet med alla regler faktiskt kostar. Där har vi alla – transportköpare, slutkonsumenter och transportbolag – ansvar att förändra attityder och inställning till transporter. En transport kostar alltid, och om inte köparen betalar så får någon annan betala – anställda, klimat och miljö och i slutänden en hel bransch.

Det finns inga gratis transporter.

Jessica Thunander
Riksdagsledamot (V), Trafikutskottet

Läs mer:

Alla hittills publicerade artiklar i vår serie ”Vägval 2022” kan du läsa här!