Nyligen publicerade vi Energimyndighetens resultat från kontrollstationen. Mattias Goldman på 2030-sekretariatet kommenterar här Energimyndighetens resultat.
Han skriver att samtliga riksdagspartier utom Sverigedemokraterna står bakom det svenska klimatmålet att utsläppen från inrikes transporter ska minska med 70 procent till 2030 jämfört med år 2010. Energimyndighetens kontrollstation visar nu att målet blir ytterst svårt att nå utan en reduktionsplikt ungefär i enlighet med dagens nivå.
Man delar in 2030-målet i Bilen, Bränslet och Beteendet. Görs det mindre framsteg inom en sektor, kan det kompenseras av mer inom en annan.
– Men en påskyndad elbilsomställning räcker inte för att kompensera för en kraftigt höjd klimatpåverkan från drivmedlen och vi upplever ingen aptit från de fyra majoritetspartierna att kraftigt påskynda beteendeskiftet. Därför är reduktionsplikten så viktig, säger Mattias Goldmann.
Energimyndigheten föreslår en rad förändringar av reduktionsplikten, främst att målet för bensin från år 2025 fryses på 14 procent medan dieselns mål för 2030 höjs till 75 procent mot tidigare 66 procent. De höjda målen möjliggörs bland annat av att höginblandade eller koncentrerade biodrivmedel räknas in i plikten och av att Europadiesel blir standard i Sverige.
Just så här ska kontrollstationer fungera, relativt begränsade förändringar för att säkerställa att målet nås, menar Mattias Goldmann.
– Politiken bör ta till sig förslagen och visa näringslivet och konsumenterna att långsiktiga spelregler inte ändras hur som helst, säger han.
2030-sekretariatet har ännu inte tagit ställning till förändringarna, men konstaterar att den nuvarande modellen med årliga besked från EU-kommissionen om fortsatt skattebefrielse för koncentrerade biodrivmedel är alltför osäker för att trygga omställningen.
Minskas reduktionsplikten till EU:s lägstanivå, vilket föreslagits på sina håll i valrörelsen, motsvarar det en årlig utsläppsökning på sex miljoner ton enligt Energimyndigheten. Det är vad 67 oljeeldade Karlshamnsverk släppte ut i fjol.
– Eftersom det funnits ett betydande engagemang mot Karlshamsverkets utsläpp, förutsätter jag att man inte vill bidra till mångfalt högre utsläppsökningar genom att reducera reduktionsplikten till fjuttnivå, avslutar Mattias Goldmann.